Äta hästkött?
Kommer du ihåg? Det är tio år sedan hästköttskandalen drog fram. Ännu är det många som minns den. Men kanske mer som att det skulle vara problem att äta hästkött än som en skandal kring spårbarhet och livsmedelssäkerhet.
Jag jobbade på Jordbruksverket då. Och jag blev talesperson för myndigheten i frågan. Jag påmindes om det när jag letade en helt annan sak och hittade ett gammalt inslag då jag var med i radio. Det var direktsänt, men finns ännu kvar bandat:
Kanske en freudiansk felsägning av reportern som säger spår av kött i köttbullarna?
Det är alltid jobbigt höra sig själv, men lite lättare när tiden gått. Trots allt nöjd med allt jag fick sagt. Och inte minst att jag vågade säga att jag ätit hästkött och att vi borde göra det oftare.
Jag förstår om man inte vill äta sin egen häst. Det kan ju kännas svårt. Men om fler ville äta häst och fler ville slakta häst så tror jag det vore bra på flera sätt.
Tyvärr går utvecklingen åt andra hållet. Det är svårt att hitta slakterier som tar emot. Och svårt att hitta svenskt hästkött att köpa.
Men för ett hållbart tänk och för många andra skäl som jag faktiskt fick chansen att säga redan då för tio år sedan så är detta en trend jag önskar att den kan vända. Kanske är tiden mogen.
Här undrar jag ändå i hur stor utsträckning brist på efterfrågan på hästkött som livsmedel är en viktig faktor? Om en svensk häst i genomsnitt lever 15 år (det var siffran som jag hittade), hur mycket kött är av en kvalitet som har en marknad (oavsett det ideologiska)? Och begränsar inte också läkemedelsanvändning när det gäller hästar, mycket mer än för lantbruksdjur? Du skrev nyligen om något parasitmedel som det var livstids karens för. Vågar livsmedelsbranschen ens lita på att en häst inte har behandlats med det?