Inga får men gott om baggar
Gotland är ett av mina favoritresmål. I slutet av juli fick jag anledning att resa dit igen.
Ingemar hade bara varit i Visby några få timmar innan, så vi såg till att få en bra överblick över hela ön. Vi reste till Fårö i norr och till Hoburgen i söder. Däremellan flera trivsamma nedslag.
Det kommer fler bilder från vackra och sköna dagar som turister på denna ljuvliga ö i senare blogginlägg. Vi åkte med Ingemars husbil och kunde njuta av flexibilitet och möjlighet att stanna på mysiga ställen.
Bland annat kunde vi stå vid premieringsplatser och på vänners gårdsplaner. Ingemar fick återse en gammal tröska och ge lite tips. Stor gästfrihet möttes vi av.
Jag dömde två dagar på sommarpremiering. Trevligt, välordnat och bra hästar. Kommer mer om det framöver också.
Eller hästar, förresten, det var ju allra mest baggar. Russen kallas baggar, eller skogsbaggar på Gotland.
Och får finns det inga, inte ens på Fårö. Men en massa lamm och lammungar. Och en och annan lammbagge då.
Iver träffade en massa sorkar och töser, som älskade honom och ville få klappa. Toppen, tyckte han också. Men när en tant kom och klappade snodde han hennes korv. Som belöning för dåligt uppförande fick han resten med. Gott!
Fast på det hela taget har Iver skött sig prima och är duktig att ha med överallt. I stan, på premiering och ute i naturen. Trött blir man av alla äventyr och en kväll ville han inte in i husbilen.
Vi hade åkt rätt långt den dagen och han var trött. Han ville sova i fred i gräset medan vi åt, och låg där så skönt en halvtimme. Sedan kom han och ville in igen.
Haid är också ett ord som förbryllar. Man tänker att Lojsta hed ska vara en hed, men en haid är något annat. Skogsmark eller outnyttjad mark är det, och det stämmer bra på russens stora hagar.
Tack för denna gång, sköna Gotland!
