Hade korna det bättre förr?
Det är så lätt att romantisera det som var i gamla tider. Det verkar ju så gulligt med några få kor i en faluröd, låg gammal ladugård.
Foton och filmer blir stämningsfulla i sådana miljöer, och ibland hittar någon en rest av hur man levde då, några som ännu lever i det gamla.
Det behöver inte vara dåligt, men det är inte alls säkert att det var bättre förr om vi ser till hur djuren hade det.
En fråga är förstås hur långt tillbaka man vill blicka för att göra sin jämförelse. Bara under de senaste femtio åren har väldigt mycket hänt, och jag har med egna ögon kunnat se en enorm utveckling och förändring i hur våra nötkreatur har det.
När jag var barn var medelkoantalet i en mjölkbesättning under 15 kor. Nu har de över 100 kor i snitt. Plus alla ungdjur och kalvar, som brukar vara ungefär lika många till. Samtidigt har utvecklingen gått mot fler och fler djur i lösdrift ock ökad komfort.
Ibland läser man att vissa sätter namn som fabriker eller industrier när gårdarna blir stora. Man kan väl kalla det vad man vill, men jag tror att sådana namn leder tanken fel, och det kanske också är syftet.
Jag skulle nämligen vilja påstå att korna i de flesta fall, och helt klart i genomsnitt har det bättre i dagens större och moderna ladugårdar än de som var vanliga då.
Då var den största delen av korna uppbundna hela långa vintern, och oftast var båsen både små och obekväma. De mjuka madrasser som finns i dagens liggbås fanns inte, utan många kor stod direkt på betong med i värsta fall bara ett tunt lager sågspån på. Inte mycket till komfort.
Dessutom var luften hemsk. Man stank av ammoniak när man lämnade en sådan ladugård, där det var lågt i tak och bristande ventilation.
Ofta var det mörkt också, och jag minns hur jag mer än en gång som ung veterinär har fått sätta kanyl för dropp i en så mörk ladugård att jag fick känna hur blodet kom ur kanylen, men inte kunde se det.
Jag vet att de flesta ville väl och gjorde så gott de kunde även då, och det fanns då, liksom nu, många som verkligen tyckte om sina kor och ville dem väl.
Men kunskapen om hur korna trivs och mår bäst har utvecklats, och de moderna lösdrifterna erbjuder så mycket bättre liv för korna än de gamla ladugårdarna med uppbundna djur.
Jag ser att många idag reagerar starkt över förslaget om att ta bort det lagstagdade kravet om att kor ska hållas på bete. Många hårda ord och tvärsäkra fördömanden har skrivits om detta.
Men även om jag tycker att det är viktigt med betande djur för att hålla betesmarker öppna och ha en rik biologisk mångfald, så tycker jag att det är onödigt att ha en lag om att kor ska gå på bete.
Om lagkravet försvinner så tror jag att väldigt många kor ändå kommer vara ute på bete. Dels alla ekologiska kor (så köp ekologiska produkter om frågan är viktig för dig), dels alla dikor och många ungdjur och säkert också en stor andel av mjölkkorna.
Och om lagstiftaren visar lite mer tillit, och lite mindre regelkrångel, så kanske möjligheten öppnas att våra svenska lantbrukare kan få betalt för att de har korna på bete, vilket de inte kan få ersättning för idag, trots att samma krav inte finns i andra länder.
Allra mest förvånad blir jag när hästägare börjar skrika om att de ska bojkotta svensk mjölk efter att ha läst om förslaget att ta bort lagkravet om bete. Det finns ju inget lagkrav om att hästar ska gå på bete, och väldigt många hästar får inte den möjligheten och absolut inte så många månader som krävs för korna.
Vad skulle de hästägarna säga om det kom ett krav om fyra månaders bete i södra Sverige för alla hästar? Och då pratar vi bete, inte rasthage.
Jag tror att vi kommer kunna se många kor i det svenska landskapet även om lagstiftningen skulle ändras. Och kanske till och med fler än om vi har kvar regler som riskerar bromsa utvecklingen. För det stora hotet är om många gårdar slutar ha nötkreatur.
Vi kan inte importera alla de mervärden som livsmedel producerade av svenska bönder ger oss. Jag hade önskat att fler förstod värdet av svensk mat och var beredda betala för den. Och korna har det inte bättre i andra länder, och det var inte ens bättre förr. Framför allt har de svenska korna det bra, året runt, numera.
Läs gärna mer hos ATL:
https://www.atl.nu/tank-om-betalningsviljan-vore-lika-stor-som-upprordheten
Jag tänker också att när beteskravet kom var de allra flesta kor uppbundna inomhus och kombinationen uppbunden 8 månader och bete 4 var kanske i medel ungefär det samma som lösdrift 12 månader. Fast det går inte att räkna på medelvärden på det sättet. Diskussionen om beteskrav när den lagen kom var knappast forskningsbaserad, det var mer en diskussion om vad som var anständig behandling av hårt arbetande kor. Som diskussionen om arbetstidslängd eller pensionsålder. Och det är ju intressant att när hälsa och livslängd förbättras hos oss människor är det rimligt att höja pensionsåldern (fast inte att förkorta semestern!). Lite grann kan man väl tillämpa samma resonemang här. Forskningsresultat vore ju bra men jag tvivlar på att de finns. Idén om beteskrav för hästar stöder jag definitivt. Professionella tävlingshästar kunde få undantag om de garanterades daglig utevistelse. Men jag tror att både hästar och kor trivs bäst på bete om de själv får välja. Det skulle man kunna designa en forskningsstudie som tog reda på.