stuterikry.blogg.se

Alla verkar ha en uppfattning om hur ston beter sig vid brunst, och många beteendeproblem skylls på brunst och hormoner. Men jag tror att det i väldigt många fall är fel eller i vart fall en otillräcklig analys.

Som hingsthållare är ju det här med brunst väldigt centralt. Förstås när man provar och betäcker vid hand, men också vid fri betäckning. Man vill ha koll för att veta att stona blir betäckta, när det är dags att kolla upp dem eller dräktighetsundersöka dem.

I vissa fall ser man verkligen inget alls. Fast man spanar många gånger per dag. Och ibland är de ändå dräktiga när man sedan kollar.

Ibland tror man att det ä på gång och skriver ? i sin journal. Många dagar med uppvaktning och nedkissade ben och svans.

Fast att kissa är i sig inget tecken på brunst. I varje fall inte om de samtidigt slår med svansen. Det är ett underkastelsebeteende eller ett tydligt "nej" - det är inte dags. Man kan se skillnad på den rädda och osäkra som slår med svansen och den som bara meddelar att nej, jag är inte brunstig. Den som är rädd (och inte brunstig) skvätter oftast lite. Den som är trygg och säger nej vispar bara till. Den som är brunstig lyfter svansen, kröker rygg och ställer upp sig. Svansen blir inte våt.

Man lär sig mycket av att titta på dem i hagen. Att se hur hingsten uppvaktar och frågar, kollar läget. Det är lite olika hur intensiva de är. Ofta uppvaktas det rätt mycket i början av brunsten. När ägglossningen har varit är det inte ovanligt att intresset går ner betydligt. Fast jag som står vid sidan kan tycka att hon ser superbrunstig ut.

Oftast kan man lita på att hingsten har koll. Han vet mer än jag anar. En ung hingst som SörFin behöver få lära av sina ston. Jag ser att han gör det.

Visst kan det se stökigt ut ibland. Och ibland helt fantastiskt fint och gulligt. Vad många inte tänker på att risken för betäckningsskador är mindre när de går fritt. Främst för att stoet har en chans både att välja och att gå fram under betäckningen om hingsten går fram för hårt.

Och sedan tar hon ett par steg framåt när det hela är klart. Det sparar hingstens rygg jämfört med att behöva häva sig av bakåt. Självklart när man blir uppmärksam på det.

Jag har skrivit om brunst tidigare. Här är några av de inläggen, och idag är det bilder på SörFin och hans flock hos oss.

 

 

 

 

Det finns också mer att läsa på Hästsverige: https://hastsverige.se/om-hastar/hastavel-uppfodning/avelsstoet/brunst-agglossning/