Ett år klokare


2023 går mot sitt slut. 
Många är summeringarna, många är löftena och hoppen inför nästa år.
 
Jag inledde året som rätt nybliven änka. En annorlunda situation, som jag inte hade anat ett år tidigare. Jag fick också ta farväl av min goda vän och mentor Ella Velander strax därefter. Peppe dog 12 november och Ella den 23 december.
 
Det är klart att det påverkade mig. Samtidigt hade jag fullt upp med livet, och det var nog lika bra det. Jag har ett intressant jobb som kräver fokus och jag byggde nytt hus hela första halvåret. Det var massor av beslut och en spännande resa mot inflyttningen vid midsommar.
 
Huset blev verkligen jättebra, och minst lika underbart var det att få sälja gården till Ella och Daniel, som är mina allra bästa grannar. De gifte sig i april - också det ett fantastiskt minne från en så fin dag.
 
En månad senare åkte jag till norska hingstpremieringen i Nordfjordeid, och hade verkligen härliga och roliga dagar där. Det blev årets semesterresa, för sommaren ägnades mest åt inflyttning. Fast en utflykt till Springsteen på Ullevi hann jag med, och fick då också glädjen att möta Birgit och hennes hästar, när jag fick generöst erbjudande om övernattning där.
 
Så minst sagt en intensiv vår och försommar. Kanske inte så konstigt att jag litegrann föll ihop och tappade energi under sommaren. Längsta semestern jag haft på evigheter, med tid att packa upp och tid för eftertanke.
 
Jag drabbades av en del dystra tankar, men bestämde mig för att så ville jag inte ha det. Upp igen ur det svarta hålet, fortsatt nyfiken på livet och tacksam för allt jag har och allt som livet kan ge. Trots allt hade jag ju det väldigt bra.
 
Och där någonstans blev jag redo för nästa steg. Ungefär i samma andetag som jag sa att jag var nöjd med mitt liv, och att det fanns stora fördelar med att kunna välja och bestämma själv. Att klara sig själv, göra det man tycker om och trivas:
 
Då mötte jag Ingemar, som var på ungefär samma plats i livet. Änkling med många järn i elden, både på jobbet och fritiden, precis som jag. Inte heller han beredd att ge upp sitt liv och sina intressen. Men ändå nyfiken nog att kolla om det kanske fanns någon för honom. 
 
När man träffar den som förstår en bättre än någon man tidigare har mött så är det klart att kärleken slår till med full kraft. Vi ser oss nu som särbos, som träffas så ofta vi kan och har firat jul ihop på ett härligt sätt.
 
Så en del oväntade saker har hänt under detta år. Men när jag summerar 2023 så ser jag att mycket av det som jag skrev om för ett år sedan också har blivit verklighet.
https://stuterikry.blogg.se/2023/january/gott-nytt-2023.html
 
Vi har kört och vi har ridit. Ella har tävlat mest i WE, där hon tog silver på DM och Hangvar har tjänat ihop prestationsmedaljer i både silver och guld i WE. De har också varit placerade i Medelsvår C dressyr och dragit ut en massa ved ur skogen. 

 
Vi fick våra tre föl, alla så fina och härliga. Och vi har haft Hassle utlånad till Hajums igen, där han faktiskt blev årets meste avelshingst i rasen (tillsammans med att han betäckte ytterligare ston både före och efter turen till Bohuslän). Hemresan med däckexplosion blev en påminnelse om hur snälla människor det finns, som verkligen gör skillnad. 
Hassle såldes sedan till Finland i oktober, och vi ser fram emot hans fortsatta karriär där.
 
Brusali blev inriden och stamboksförd, och både hon och Kabusa fick finfina poäng på premieringen. Brimi blev också lite riden, och både Brimi och Hamar är tingade för leverans under början av 2024. Brusali är ännu till salu.
 
Dömt både premiering, utställning och treårstest har jag också gjort under året. Att det blev en resa till Finland igen hör också till årets finaste minnen. Även hingstpremieringen ihop med Morgan var en rolig dag. 
 
Unni har flyttat och påbörjat sina studier till civilingenjör. Jag är på sluttampen av min utbildning för Executive MBA, som ska sluföras under januari. 
Tage har fyllt 25, och jag inser att jag har stora och duktiga barn. De gör mig stolt varje dag. 
 
Att Iver skulle flytta hit visste jag inte förrän precis innan. Men vilken glädje han ger! 14 fina valpar i två kullar har Zizou fått och dessutom fått fint resultat på rasspecialen. 
 
Under 2023 fick jag också - oväntat och roligt - uppleva ett riktigt fint norrsken på hemmaplan. Det var en fin upplevelse, och kanske kan ses som en bild av hur jag försöker leva mitt liv och ta vara på de goda möjligheter som dyker upp och att fokusera på det som är bra. Jag önskar er alla ett gott slut på detta år, och hoppas att ni kan ta med de fina minnena in i framtiden.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer