Vänner

 
Att ha en vän är viktigt för alla hästar. De är flockdjur och de trivs med att umgås med andra hästar. Olika hästar har olika lätt att hitta vänner, och trivs med lite olika, precis som vi. Men om de bara har fått en ärlig chans att lära sig hästspråket och att umgås så brukar det fungera.
 
Zorro och Nye kan tyckas omaka, men de trivs verkligen ihop. Och Desolett och Haldol är mor och son, men också de allra bästa vänner. Fint att se hur de umgås, och jag vet att de mår bra av det.
 
 
 
 
 
0 kommentarer

Sommarlovet slut

Nu är sommarlovet snart slut för de flesta unghästar på bete. Många unghingstar tas hem, och för en del är det dags att kastreras. De kommer hem med lite småsår, efter mycket bus och lek, och ibland är det hårda tag i lekens hetta. Det kan se våldsamt ut, men de är inte ute efter att skada varandra.
 
För deras utveckling är en sådan sommar av stort värde. De bygger muskler och stärker skelettet, men allra mest utvecklas de nog mentalt. De får lära sig hästspråket, och de får utlopp för bus och sprall på ett bra sätt. De behöver helt enkelt inte ta ut det på oss människor.
 
De unghingstar som blir ledare i gänget kan man tro ska komma hem tuffa, men min erfarenhet är att även de är lätta att hantera. De är nöjda och trygga, och de är sugna på att lära mer. Se på gänget här som verkligen ber om att få vara med och göra något kul. Det är en bra start för fortsättningen.
 
 
0 kommentarer

Härlig fjordhäst du har!

Härlig fjordhäst du har! sa dressyrdomaren igår efter avslutad lätt B dressyr på WE. Jag blev förstås glad, och gav Desolett en extra klapp på väg ut. Hon hade varit pigg och glad, och jag hade inte behövt oroa mig för att hon skulle tappa motorn ensam inne i ridhuset. Det blev istället lite väl mycket energi i galopprogrammet, men jag kom ihåg att fortsätta rida och hålla ihop och var nöjd med det.
 
58% fick vi i dressyren och gick in på femte plats av sju  i klassen. Jag kom ihåg att andas och att sitta ner i sadeln, men glömde hålla blicken uppe - gamla fel gör sig påminda... Men med flera sjuor och ingen totalmiss så var jag mer än nöjd och skrittade av med ett leende.
 
När vi lite senare kom till tekniken kändes Desolett lite trött. Eller kanske var det jag som var trött.... Men 61 % blev det och en femteplats även här. Fick faktiskt en åtta på fånga ringen och flera sjuor, och lite tips på vägen till nästa gång. Så var det då speed så snart banan var klar - hur skulle nu det gå på småseg häst?
 
Men det var nog jag som varit seg och tänkt för mycket på allt jag måste minnas, för nu gick det undan igen. Kontrollerat och med bra tempo tog vi oss raskt runt och slutade på klassens tredje bästa tid! Ringen fångade jag igen, och Desolett är verkligen en dröm att rida med lansen. Även grinden är hon smidig och bra att rida, och inget trams för bro eller annat.
 
Vi slutade fyra av sju, och jag lastade henne med ett stort leende. Så snäll och smidig häst att ha med sig, och så roligt vi haft! Jag som tänkte att jag nog inte är tävlingsryttare... Kanske ska fundera på det, och få anledning att träna ännu lite bättre. Jag anmälde mig ju mest för att få skäl att hålla igång ridningen. Målet sattes till två dagar per vecka, och det var vad som gick med en massa tjänsteresor och flera helhelgsutflykter på det. Med tanke på det, och den ovane piloten, så är ju resultatet lysande. Kanske kan vi ännu bättre nästa gång? Domaren har ju helt rätt i att jag har en härlig häst!
Eftersom ingen fotade oss igår får det bli en bild från vår senaste större tävling tillsammans - bruks SM.
1 kommentar