Kom och köp konserverad gröt...

De som vill göra reklam vet vilka ord som går hem. Miljö är bra, och funkar för det mesta. Krångliga och fina ord ihop med miljö och andra värdeladdade ord kan göra vem som helst förvirrad. 
 
Ett exempel snubblade jag på igår. Ett elbolag erbjuder sig att hjälpa hästägarna med att bli av med den farliga och jobbiga hästgödseln. De skriver: Xxxx är en enkel och miljövänlig lösning för stallets strö- och gödselhantering. I tjänsten ingår leverans av strö till stallet och hämtning av gödsel. Gödseln transporteras från stallet till kraftverket, där det omvandlas till ren, förnybar och närproducerad energi.
 
Det som de vill göra är att sälja strö (träpellets eller kutterspån), hyra ut en container för gödseln och sedan hämta gödseln till förbränning. De får el och en massa pengar från hästägaren, och jag tror att de vill få hästägaren att känna sig duktig. 
 
Allting går att sälja med mördande reklam, tänker jag.... Sidan och kommentarerna är fulla av faktafel och missledande information. Men det är inte så alldeles lätt att se. Det är kanske inte alla som tänker på att hästgödsel är så mycket mer än energi. En massa viktiga näringsämnen finns det också. Viktiga för fortsatt odling, av hästfoder eller mat till oss, en del i kretsloppet. I detta fall läggs dessa på deponi, alltså tippen, till ingen nytta. 
 
De vill elda trä (träpellets eller kutterspån) och för att förbättra ekonomin låter de detta blandas upp med hästgödsel. Med en massa extra transporter på köpet... Som hästägaren får betala, förstås. Det är väl inte heller så miljövänligt... Fast det skrev de inte. Istället vill de få det att låta som att gödsel är farligt, nästan onaturligt. Kom och köp konserverad gröt...
 
De tycker också att det är ett bra argument att hästar inte äter deras strö. Jag vet inte varför de skriver så. Jag förstår om inte alla kan eller vill ha halm som strömedel. Men jag ser det som en stor fördel just att hästen också kan låta av det. Bra sysselsättning för ett djur som av naturen är skapat att äta och tugga väldigt många timmar, för mentalt och fysiskt välmående. Kanske inte viktigast delen i denna debatt, men för mig ännu ett tecken på att de babblar om sådant som de inte begriper.
 
Ja, jag förstår att hästgödsel kan vara ett praktiskt problem för häststallar i tätort. Men även dessa hästar äter foder som är producerat på åkrar. Åkrar som behöver växtnäringsämnen för att ge nya skördar. Näringsämnen som inte ska ligga som ett problem på tippen. Och helst inte ligga och läcka i högar i små rasthage heller. Utan som ska ses som den resurs som det är. Det finns mycket att jobba för en bra gödselhantering i hästbranschen, men låt oss då har ett klokt kretslopp som mål, och låt oss inte luras av vackra ord om förnybar energi. 
 
 
 
1 kommentar

Biologisk mångfald

 
Betande djur är viktigt för mångfalden i betesmarkerna. Det är fantastiskt att se hur olika växter avlöser varandra på betet.
 
En av de vackraste är nattviolen. De finns på flera platser häromkring. En skir orkidé, som jag blir glad av att se. Och som kräver betesdjur för att trivas.
 
Mina hästar hjälper till så gott de kan. De betar och trivs, och gör samtidigt en viktig insats.
 
Kor och får är också viktiga. De 300.000 hästar vi har i Sverige räcker inte till för att hålla kvar det fantastiska landskap som jag uppskattar så mycket. Alltför många av dem kommer dessutom sällan längre än till små rasthagar. Där gör de inte någon direkt nytta för miljön.
 
Så jag tänker att det finns många goda skäl att välja svenska produkter i mataffären. Svenskt kött, svensk mjölk och ost. För en bra djurhållning med låg antibiotikaanvändning, förstås. Men också för att få fortsätta njuta av en underbar natur i vårt vackra land. Vi påminns kanske mest på sommaren, men det är viktigt året om.
 Katten tror han i centrum, men han gör väl mest nytta som musjägare bara. De i bakgrunden spelar större roll för att göra nytta i miljön. 
1 kommentar

Flera vinterhagar

 
Problemet med hagar på vintern är att de lätt blir upptrampade och trista. Där vi bor håller marken mycket fukt och är inte så genomsläpplig, så det blir fort dyngigt och jobbigt att gå. Inte kul för oss, och inte bra för hästarna heller.
 
Första vintrarna var inte roliga, men sedan har vi lärt oss lite hur vi kan göra. Dels har vi kostat på ordentliga markarbeten vid ligghallen. Så utanför den finns en yta som är dränerad, täckt med markväv och överst ett rejält lager grus. Det var dyrt, men det är jättebra.
 
Hela vinterhagarna kunde vi inte göra så med, för jag vill ha rejält tilltagna ytor. Den del som används för lunch- samt frukosthagar är större än hela hagen i många andra stall. En förutsättning för att hålla lugnt i flocken och för att ge hästarna en chans att röra sig på marker som är i hyfsat skick. Det minskar också belastningen på miljön.
 
Men det räcker inte hela vägen ändå. I år har det varit ovanligt torrt, men när det regnar blir en del avsnitt upptrampade ändå. Då byter vi helt enkelt hage. Vi har flera olika avdelningar, totalt fyra stycken. När vi hade två flockar så kunde alltså alla få byta en gång under vintern. Oftast bytte vi när det frusit till för att komma bort från knaggliga och knöliga delar.
 
I år behövdes det aldrig. Marken var helt OK, eftersom det varit så torrt. Men förra veckan, när snön smält bort, började det bli upptrampat på några ställen. Så då passade vi på att öppna till en ny del av hagen. Verkligen uppskattat av hästarna, som kunde gå på upptäcksfärd, och kanske hitta några små strån att smaka på.
0 kommentarer