Årets sista sommarpremieringar

 
Säsongen för sommarpremieringarna går mot sitt slut. Så här långt ut på höstkanten är det gängse namnet ändå oftast sommarpremieringar. Avelsvärderingar för ston och unghästar blir ju långt och krångligt att säga. Och sommaren vill vi ju gärna ha kvar ett tag. 
 
För ganska länge sedan började säsongen för dessa evenemang i maj och hade sin topp i juli. Sedan tillkom så kallade uppsamlingspremieringar i slutet av säsongen. Tanken var för att ge skadade hästar en andra chans, och kanske ägare som missat anmäla med. 
 
Nu känns det som om allt fler visar allt senare. De allra första är i juli, och då är ringarna oftast ganska små. Fler och fler verkar vilja visa i slutet av säsongen. 
 
Det kan finnas många olika skäl till det. Det kan ju vara smidigare att göra bruksprov med ett sto när fölet hunnit växa till sig lite. Eller bara det att stoet hunnit hem igen från betäckning. Man kanske själv är bortrest mitt i sommaren, eller något annat skäl. 
 
Fast för egen del vill jag gärna visa tidigt. Särskilt treåringar, som känns lite viktigt. Om något skulle hända så vill jag kunna ha en andra möjlighet. Och jag tycker att det är festligt att visa sommarblanka hästar en riktig sommardag. 
 
Jag hör att en del vill vänta för att ge hästen lite mer tid att utvecklas. Och andra som inte alls visar unghästar, för de är i växtfas. Jag tänker att domarna är kompetenta nog att veta att unghästar växer och utvecklas. De ska helt enkelt inte vara färdiga som ett- eller tvååringar. Inte vid tre års ålder heller, för den delen. Och för de yngsta är träningen att komma ut det viktigaste. Om traven är lite sämre för att unghästen växer så tänker jag att nästa år ska de få se, och då är den dessutom mera världsvan. 
 
Ja, vad man nu än väljer så hoppas jag att de riktiga sommarpremieringarna, på sommaren, ska locka tillräckligt många för att bli kvar. Jag ser redan fram emot nästa säsong, fast denna inte är riktigt över än. Om du inte kommit iväg för att titta så är det hög tid nu!
Aska Kry fick 42 poäng i somras, trots växtfas!
1 kommentar

Kan man påverka poängen?

Hur kan man påverka poängen eller Kan man påverka poängen? Det här är frågor som jag får lite då och då i min roll som exteriördomare. Bra och viktiga frågor, tänker jag. Och jag tror inte att det handlar om att muta domaren (eller så är jag så dum att jag inte ens fattade det, men då har jag inte märkt om jag råkat ut för det), utan om vad man faktiskt kan göra själv. 
 
Att döma häst handlar inte om eget tyckande, utan att jämföra det man ser med vad som eftersträvas i rasstandaden. Det innebär förstås att ändå blir en del egna avvägningar, inte minst när det kommer till gränsfall. Så självklart är domare olika och dömer lite olika. 
 
Men det är också väldigt olika hur hästar presenteras och visas upp. Vid en avelsvärdering försöker man i viss mån se igenom skick för dagen, med mål att faktiskt bedöma hästens avelsvärde. Vid en utställning är det viktigare att toppa dagsform och puts för att nå hela vägen. Men man kan inte bedöma mer än vad man ser i något av fallen. Visar hästen inte fram sina bästa gångarter, så kan man inte ge mer poäng än vad det man ser motsvarar. Här kan en skicklig handler och en väl förberedd häst göra skillnad. 
 
Och på samma sätt blir det svårt att se om hästen är korrekt om den inte visas rak och på ett rakt spår. I rätt hull och fin kondition och puts ser alla hästar trevligare ut. Med en riktigt bra matchning kanske man kan lura domaren till viss del. Och framför allt få den där halvpoängen att väga över åt rätt håll. 
 
Så visst kan man påverka bedömningen. Helt säkert är att en dålig visning riskerar ge sämre poäng än vad som är möjligt. Och med de bästa förutsättningar och en häst som är glad och vill visa sig så kan man nå långt. 
 
Vem som håller i snöret spelar däremot ingen roll för bedömningen, annat än genom kunskapen att visa skickligt. Och så är det förstås så att de som varit med ett tag och fått rutin ofta också har sett till att skaffa ett bra avelsmaterial, och kanske inte alltid tar fram det som inte blir så bra.
 
Hur man ska göra för att trolla fram det allra bästa börjar redan långt innan, med rätt utfodring, hovvård och motion. Det är en lång historia, som jag tror att man till stora delar måste lära sig i praktiken. Det gör det inte mindre intressant, men jag tror jag sätter punkt för idag. 
Ella visade Luna på riksutställningen och det blev en tia på hennes härliga skritt. För det krävs både en bra häst och en duktig handler. 
 
 
 
 
0 kommentarer

Bruksprov

 
Bruksprovet för fjordhingstar kan sedan förra året göras ridet eller kört. I år var det fyra fyraåriga hingstar som genomförde bruksprov, och alla fyra godkändes. Dessutom provade en äldre hingst lyckan, och han klarade provet, men inte de exteriöra kraven. Bästa provresultat fick den enda som kördes, och det var Gaston. De andra tre reds av unga, duktiga tjejer, och de gjorde också bra prestationer allihop. Jättekul att se, tycker jag. Det tyckte nog fler, för det var fullt på läktaren i Grevagårdens stora ridhus. Och många trotsade regnet och såg även körprovet ute. Det är också glädjande att det är ett så bra intresse även om antalet hingstar gått ner lite. Och nog var det värt att se!
 
 
 
 
0 kommentarer