Inte lätt att vara konsument

 
 
Det är inte lätt att vara konsument. Efter ett tag blir man misstänksam, ifrågasättande och läser det finstilta. Det känns ju inte så kul. Men det verkar nödvändigt. Om man tycker det är viktigt med matens ursprung. Och det tycker jag. 
 
 
I lördags hade Ella och jag en fantastisk dag på EM i Göteborg. Fjordhästar, fyrspann, dressyr och möten med vänner i en fin blandning gjorde vår dag. Och så behövs ju lite mat med. Vi tuffade iväg en liten bit mot stan och såg en inbjudande restaurang med en lockande text vid dörren: Med råvaror som kommer från bondgårdar, åkrar och grönsaksland. Mat att lita på!
 
Mm, nog för att vi var i Sveriges näst största stad, men varifrån tror folk att maten kommer annars? Syntetiskt kött är väl inte så vanligt ännu. Och jo, det var ju inte en fiskrestaurang, men vad sa texten egentligen? Det lät som de ville att man skulle tänka på mysiga, svenska bondgårdar, vårt vackra öppna landskap och så.  Jag gick in och frågade varifrån köttet kom. Såklart. Det gick lite bättre än det besök på en annan restaurang som jag berättat om här. Men inte som jag hoppats. 
 
Tjejen vid kassan plockade raskt fram en pärm, bläddrade lite och sa: Det kommer från ett slakteri i Munchen. Mat att lita på?? Tja, inte jag i alla fall. Inte första gången det tricket körs, men jag blev besviken. Det vore enklare och roligare om man slapp vara så misstänksam. Och ibland är det ju så bra.  En vecka tidigare hade jag sett det tydliga budskapet på Grevagårdens ridcenter: Vi serverar svenskt kött. Bra!
3 kommentarer

Tack och lov för bönder!

 
Ibland används ordet bonde som skällsord. Jag kan inte alls förstå det. För mig signalerar det rejäla människor med bred kompetens och fötterna på jorden. Klart det finns undantag, som i alla yrkesgrupper. Men för oss som lever och trivs på landet är de en oersättlig grund för att det livet ska fungera. Särskilt för oss som inte är riktiga bönder. 
 
När vägen är isig och bilen glider ner i diket, så vem kommer som en räddande ängel med sin traktor? Och vems kompetens är det som behövs för att fixa allt möjligt som krävs bakom kulisserna för att fjord-SM ska rulla smärtfritt? Som kan skruva, snickra, fixa en punka och klippa gräs och mycket mer. Och som inte är rädd för att jobba. 
 
Eller som nu senast, när ligghallen skulle tömmas. En rejäl djupströbädd, som faktiskt byggts upp under flera åt, för den fungerat så bra och varit torr och mjuk. Men nu var det dags. Ett evighetsprojekt med skottkärra och handkraft. Det tog några timmar med minilastare och traktor med, men vilken lättnad att kunna köpa den hjälpen. Och mycket annat. Att det finns någon som har bra maskiner och som finns i närheten. Guld värt för mig. Bilderna visar före och efter. Det blev en rejäl hög som ska ut på fältet senare i höst, när det är dags att plöja. 
 
 
Så jag klagar inte när det luktar gödsel på våren. Inte ens om tvätten hänger ute och får dålig lukt. Inte heller om det kommer en flock kvigor och trampar i min redan knöliga gräsmatta. 
 
Nej, jag är glad att jag har förmånen att bo i en levande landsbygd. Jag vet att det är de riktiga bönderna som är motorn och till stor del en förutsättning för att det är härligt och bra att leva där. Så självklart väljer jag så långt möjligt svenska produkter vad gäller mjölk, ost, kött, ägg och grönsaker. Det är mitt sätt att göra något för att värdera deras arbete, som i en helhet är långt vikrigare än de små insatser som jag kan köpa som tjänster. För deras arbete med att hålla landskapet levande, att ha djur som bidrar till biologiskt mångfald och en vacker natur - det är det som gör att bonde är den finaste titel jag kan tänka mig. 
0 kommentarer

Ett annat sätt att ha häst

 
Efter ett år utan tillgång till egen häst, annat än vid besök hemma, kände Ella att det var dags att ändra på det. Så när hon tänkt igenom det hela och fixat stallplats, så blev det Finja som fick följa med till Uppsala. Eller rättare sagt; som jag fick köra hela vägen dit i söndags. 
 
Finja är dräktig så efter denna termin får hon komma hem igen. Planen är att Nye då flyttar till Uppsala efter nyår. Då är han fyraåring och redo för lite mera ridning. I höst får han växa och begrunda det han lärt hittills. Också viktigt för en unghäst. 
 
Sedan får vi se om det är en brun dressyrhäst eller en black urhäst som blir valet för fortsättningen. Det finns det ännu gott om tid att tänka på. Jag hoppas Finja ska trivas med sitt annorlunda liv i höst, och att hon och Ella ska få fina dagar ihop. Det är nyttigt att prova på att stå i ett inackorderings stall med många andra, och jag hoppas de får kul båda två. Ella har valt med omsorg. Det blev inte lösdrift, men väl ett stall med fri tillgång till halm i boxarna, och lång tid i hyfsat stora hagar, där Finja också ska få sällskap så snart hon landat in lite. Så vi tror och hoppas hon ska trivas. 
 
0 kommentarer