Skapa oro

Jag såg ett inlägg på Facebook som bekymrade mig. Det kändes så onödigt och dessutom som bristande faktakoll. Att det dessutom kunde få en massa djurägare att må extra dåligt i en redan svår situation gjorde det extra ledsamt. 
 
Det var en veterinärklinik som påstod att det är plågsamt för katter att avlivas med avlivningsvätska i buken. Det var målande beskrivningar om frätskador och lidande katter. 
 
Många veterinärer kände inte igen sig alls. Både jag och andra har avlivat katter så, och i många lägen är det ett bra alternativ. Jag har sett katter lugnt och stilla somna in efter en sådan behandling. Och den är godkänd  enligt de ganska stränga regler som finns. Tillsammans med några andra alternativ. Vill du läsa i detalj så är det Jordbruksverkets föreskrifter. 
 
Ibland är det bättre att ge lugnande före. Om man har möjlighet att ge preparat som inte orsakar kräkning. Katter har rätt lätt att bli illamående, och det kanske man gärna undviker. Om det går. Men ibland är det ändå bäst, även om det blev så att katten mådde lite illa. Det beror helt enkelt på. Man får göra så gott det bara går, i den situation som råder. Det är jag säker på att alla försöker. 
 
Som så ofta är det en sammanvägning av djurets förutsättningar, vilken situationen är och vad veterinären bedömer som bästa val i det aktuella läget. Och vad som finns till hands. Inte alla har allt, eller känna sig bekväma med allt. Det kan också spela roll. Precis som att jag tycker att bultpistol kan vara bra vid avlivning av häst, medan andra tycker att bultpistol och efterföljande avblodning är obehagligt och svårt. Då finns andra metoder som också är bra. 
 
Det är bra att djurägare kan få kunskap och information om hur det går till innan djuret ska avlivas. Det brukar vara skönt att få prata om detta, så att man blir trygg i vad som ska hända. 
 
Men ingen är hjälpt av osanna skrämselhistorier. Jag kan bara beklaga att det kom ut en sådan från en sådan källa. Om du vill läsa en förklaring så har Sveriges veterinärförbund lagt ut ett inlägg om detta.
 
Annars tänker jag att du helt enkelt kan prata med din veterinär om vad som blir bäst för ditt djur när det är dags. Det finns flera bra sätt att hjälpa ditt djur till ett fint avslut. Det är ett svårt beslut för dig, men låt dig inte skrämmas upp av rövarhistorier. Min erfarenhet är att många djurägare istället förvånas över hur lugnt det faktiskt går. Och det viktigaste: se till att få det gjort när det behövs. För djurets skull. 
 
 
0 kommentarer

Nerkyld efter träningen?

Brukar du lägga på ett täcke på hästen efter ridning eller körning? Det känns ju fint att se till att hästen inte blir kall när den är klar med sitt jobb. Och särskilt om man duschar av hästen efter jobbet - då vill man ju lägga på ett täcke på den våta hästen. Så jag vet att det är många som gör så. Men hur många har tagit reda på hur hästens behov är?
 
Nu finns det forskning som har undersökt detta. Kristina Dahlborn presenterade det på årets veterinärkongress. Hon konstaterade att om man lägger på täcke efter jobbet så stör man hästens temperaturreglering. Under arbetet har temperaturen i huden stigit av musklernas arbete, och musklerna är också varma. För att må bra behöver hästen kunna avge värme och återställa sig till viloläge i temperatur.
 
Om man duschar hästen kan man underlätta denna värmeavgång. Men om det sedan läggs på ett täcke direkt så tar man bort effekten av att duscha. Vid undersökningen hade man sett att puls och mjölksyranivåer återställdes likartat med eller utan täcke, men däremot hade hästar som fick täcke högre hudtemperatur (dvs högre än de borde) och förhöjd andningsfrekvens under längre period. Det finns alltså skäl att inte lägga på täcke efter ridning.
 
När en häst arbetar så går 80 % av energin åt till att producera värme. Värmeöverskottet gör sig hästen av via andning och svettning. Om man vill kolla temperaturen hos hästen ska man veta att det händer att temperaturen i ändtarmen sjunker vid arbete, eftersom blodflödet fokuseras till muskulaturen. Hudens temperatur i vila är runt 30 grader. Det är också vid ungefär 30 graders värme som hästar påverkas av hög temperatur. 
 
Vid låga temperaturer kan hästen klara sin temperaturbalans genom att låta håren resa sig så att pälsen blir mer luftfylld och värmeisolerande - det syns tydligt kalla dagar på oklippta hästar. De kan också öka sitt intag av foder, röra sig och stå tätt tillsammans. Om det behövs så kan de också huttra. Dessa muskelrörelser ger helt och hållet en värmeproduktion. Det är också naturligt att hästens underhudsfett ökar och pälsen blir vinterpäls inför den kalla årstiden. 
 
Trots att hästar har väldigt god förmåga att reglera sin temperatur i olika omgivningstemperaturer så har en svensk häst 3-5 täcken i snitt. När man i en annan undersökning lärde hästar att berätta om de ville ha täcke eller inte, så var det i stort sett bara vid samtidigt kallt, regnigt och blåsigt som de önskade täcke. 
 
Och det må finnas skäl till att ändå ha täcke ibland, som att ha en renare häst. Men jag kan inte annat än hålla med Kristina när hon säger att det är ologiskt att vi först klipper hästen och sedan har täcke för att den inte ska frysa när vi rider den... Det enda ridtäcke vi använder är reflextäcke när det är mörkt.
 
Och som sagt efter arbetet ska vi säkert inte ha så brått att få på ett täcke. Låt hästen svalka sig och tänk på att även benen (senorna) kan må bra av att slippa överhettas.  Så ha inte skydd i onödan, och vänta med att sätta på stallbandage. För hästens välbefinnande!
Njuta av ett segertäcke kan man väl även mitt i sommarvärmen. På ärevarvet får det hänga med ;-)
6 kommentarer

Hästvälfärd

Temat på hästprogrammet på årets veterinärkongress var hästvälfärd. Bra och viktigt tema som innehöll många intressanta aspekter. Det handlade om ryttarens vikt, skador av utrustning, täcken, utedrift, ridning, tävling och en hel del till. 
 
Jag hade äran att vara inbjuden att tala under rubriken Regler för hästhållning. Kanske inte låter så spännande, men det tycker jag. Inte minst för att vi alla påverkas av dem. Och det påverkar hur det blir för hästarna. 
 
Vi har en djurskyddslagstiftning som bygger på minimiregler. Men var sätter man gränsen, och varför blir det så lätt att minimiregler tolkas som norm? Ska det vara detaljreglering eller mer övergripande funktionskrav? Eller blir det svårt att tolka och svårt att kontrollera?
 
Även hur kontrollen ska läggas upp är värt att diskutera. Det krävs kunskap hos den som kontrollerar. 
 
Men allra mest krävs kunskap hos den som har hästen. Det är först då det kan bli riktigt bra. När det finns både en god vilja och kunskap för att skaka en miljö där hästen mår bra. Eller som jag sa: vi bör fokusera på raderna i lagen om "främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt" och kanske oroa oss lite mindre för "skydda dem från sjukdom och onödigt lidande". Som jag ser det så ska vi inte linda in dem i bomull, utan hälsan kommer med ett bra liv. 
 
Jag visade en bild på en häst med munkorg och täcke, ensam utan foder i en hage. Den skyddas mot insekter, och vad jag förstår så hade de haft problem med sandkolik. Så nog gjorde de mycket för att skydda den mot sjukdom. Men naturligt beteende? Nja, det tycker inte jag.
 
Ja, det var roligt att få vara med i det kompetenta gäng som föreläste där. För två år sedan föreläste jag om förebyggande arbete i en mjölkkobesättning. Och nu kom jag med i hästprogrammet - jag är stolt över båda. Jag återkommer med lite fler inslag från andra föreläsningar. 
 Tack, för bilden , Emma Bacher!
0 kommentarer