Ljuger hon?

När din vän skriver och berättar att hennes häst blev frisk efter behandlingen ljuger hon inte. Det gör hon inte heller när hon förklarar att en håranalys från en avklippt tuss av hästens man gav diagnosen som ledde till den homeopatiska behandlingen. Hon tror på detta, och hon är glad att hästen blev bra.
 
Och det är klart att det är jätteroligt att hästen blev bra, att den kom igång och fungerade som man hoppades igen. Det kan man förstås glädjas åt.
 
Jag förstår att man vill dela med sig av en sådan framgång och lättnad. Men tyvärr kan man inte dra slutsatsen att det var just tack vare håranalys och homeopatisk behandling som hästen blev frisk. Det ligger nära till hands att tänka så, men samband i tid behöver inte alls visa samband när det gäller orsak.
 
Det är ju därför det är så viktigt med vetenskapliga studier av behandlingsmetoder, och för den delen av diagnosmetoder och analyser också. Så man kan veta om djur (och människor) blir bra av en behandling - alltså tack vare denna behandling - eller om de kanske till och med blev bra trots behandlingen.
 
Djur kan ju självläka. Och dessutom har vi den så kallade placeboeffekteten. Den finns även hos djur. Omvårdnad och att ägaren ser det som den vill se är delar av förklaring av denna.
 
Homeopatiska medel har inte kunnat visas ha någon effekt utöver placeboeffekten. Trots vidlyftiga löften om hur bra det är, och trots en hel del undersökningar. Därför får jag som veterinär inte använda mig av dessa metoder. Vår behandling ska grundas på vetenskap. Det känns bra.
 
Det känns  mindre bra att andra kan få lov att lura snälla människor med mindre kunskap på en massa pengar för saker som inte grundas på vetenskap. Dessutom blandar de gärna in ord som analys och diverse sjukdomgsbegrepp för att låta trovärdiga. Jag hittade till exempel följande text: "...databaserat elektro-medicinskt system som avläser cellernas frekvenser. Systemet mäter och registrerar obalanser, via hårprovet som är ett unikt genetiskt material från individen. Man får fram avikelser och obalanser som kan vara tidiga tecken på sjukdom även innan symptom visar sig. Systemet mäter också förekomst av miljögifter, tungmetaller, mikroorganismer och nivåer av olika näringsämnen."
 
Det låter tjusigt, och det innehåller en del sanna delar. Jag förstår att många går på dessa vackra sagor. Men det är helt ologiskt att man skulle kunna uttala sig mikroorganismer som sjukdomsorsak i kroppen, genom att bara titta på en avklippt hårtuss. Eftersom den är avklippt är det dessutom ganska så dött genetiskt material (till skillnad från härsäckarna där man ju kan analysera DNA med seriösa metoder). Det är möjligt att analysera vissa spårämnen i hårprov, men det är i så fall värden som speglar förhållanden en tid tillbaka, och jag är mycket tveksam till att dessa håranalyser verkligen gör en sådan mätning.
 
Så din vän luras inte, men din vän har nog blivit rejält grundlurad. Hon har betalt åtskilliga hundralappar för en analys som helt saknar bevis för att den är korrekt och relevant, och kanske sedan köpt medicin som är lika dåligt undersökt. I bästa fall gör den ingen skada i sig.
 
Men självklart kan det orsaka stor skada att den verkliga diagnosen inte upptäcks, eller att den fördröjs. Sjukdomen kan förvärras under tiden, i värsta fall. Ibland självläker den, men som sagt det får man nog se som läkning snarare trots än tack vare behandling. En viktig fråga att alltid ställa sig, även som veterinär. Ibland blir djuren bra trots en felaktig diagnos. Ibland blir de inte bra, trots att man gjort allt rätt. Men chansen att det går bra är faktiskt mycket större om man har vetenskapligt grundade kunskaper.
 
Då vet man att man inte kan lova att det alltid går bra. Det kan ju låta som osäkerhet, men se det som ödmjukhet och erfarenhet. Och tänk på att djurskyddslagen faktiskt ställer krav på dig som djurägare att ta hjälp av veterinär när ditt djur är så sjukt att det behövs.
 
 
2 kommentarer

Kan man kalla sig influencer?

 Vi skojade hemma om att vara influencer. En kompis hade sagt att jag ju var det i och med att allt fler och fler läser och delar bloggen.

Och så kom kommunchefen på studiebesök. Inte för bloggen, men för hästföretaget. Det var oväntat, och jag försökte förklara att jag ju jobbar heltid med annat. Hon ville komma ändå, och vi fick en bra pratstund i hagen. Tror att jag lyckades dela några tankar kring hästhållning och hästföretagande. 

 

Peppe skickade tips om en sida för influencers. Jag kände mig inte alls hemma i sällskapet. Trodde inte på att betala för att få tips för influencers. Jag var för långt ifrån dessa människor i olika poser.

Jag har också svårt att tänka mig att göra reklam för produkter jag inte tror på. Att andra ska styra vad jag skriver.

Så jag har hittills inte tjänat något alls på min blogg. Mitt stuteri driver jag vid sidan av heltidsarbete som anställd. Är väldigt nöjd när kostnaderna täcks av intäkterna i hästverksamheten. Leva på det har jag inga drömmar om.

Så jag skriver på min fritid. För att dela tankar, ge inspiration och förhoppningsvis bidra till bättre förståelse för djuren. Det ger mig annat än pengar.

När jag är ute på mässor, tävlingar och liknande är det ganska ofta någon kommer fram och säger: Jag läser din blogg och jag gillar den verkligen. Och lite då och då kommer en uppmuntrande kommentar i bloggen eller på Facebook.

Jag förstår att det inte gör mig till influencer. Det gör inget. Jag är ändå inte så imponerad av engelska ord och titlar. Jag trivs bäst på landet, utan styling och andra krumelurer.

Det räcker långt för mig att just du läser. Ibland får jag veta att jag gjort skillnad. Då blir jag glad.

 
 
7 kommentarer

Ska man inte ha koll?

Visst skulle det vara skönt att kunna ha koll på hur hästen har det precis hela tiden? Att kunna få ett larm om hästen inte verkar må bra eller om något händer. Det låter ju toppen.

Klart att det finns fördelar, men jag blev ändå ganska skeptisk när jag hörde om en ny typ av övervakningskamera att sätta i hästens box, där man får larm om något ovanligt händer.

Självklart praktiskt vid övervakning inför fölning. Eller om hästen inte mår bra. Ovälkomna besökare kan avslöjas på samma sätt, och det är ju toppen.

Men övervakning av denna typ förutsätter att hästen finns i sin box. Det är det som oroar mig.

Jag tror att för många hästar redan idag tillbringar fler timmar i boxen än vad som är bra för dem. Jag tror inte hästarna mår bättre av att stå där ännu mer. Att få veta att hästen inte sover åtta timmar i sträck på natten går ju rätt lätt ändå.

Det är ju bra om man upptäcker att hästen får kolik. Men. Det är bättre om hästen inte får kolik. Och då tänker jag att risken minskar om hästen kan röra sig fritt under en stor del av dygnet, och om den har tillgång till grovfoder.

Jag tänker att det är högre prioriterat att eftersträva detta än att tillfredsställa ens eget kontrollbehov. Så självklart ska man ha koll, men prioritera att lära dig att lyssna in din häst och de tecken den ger dig, så kommer du få veta mycket om hur den har det. Jag ser om mina hästar har sovit gott utan kamera, och för det mesta upptäcker jag tidigt när något inte är som det ska bara genom att iaktta dem i flocken.

 
 
 
2 kommentarer