Prova nytt

 
Ända sedan Svenska fjordhästföreningen fick det fina priset till Årets ungdomsförening har vi pratat om att vi vill hålla webbkurser. Priset från Svenska hästavelsförbundet gav inspiration och mod att våga satsa. Att ha en kurs online gör det så mycket enklare för fler att vara med. Man sparar tid, pengar och miljö på att slippa resa. Bra för ungdomarna, och bra för alla andra.
 
Drygt ett halvår senare var vi äntligen i skarpt läge. Vi hade bjudit in till kursen "Fölning, normalt och komplikationer" och ungefär 25 var anmälda. Någon fick förhinder, men å andra sidan var det i flera fall mer än en bakom samma dator, så det verkar ha varit nästan 30 deltagare, som kopplade upp sig på Skype via en utsänd länk.
 
Kursen var öppen för alla och dessutom gratis, eftersom vi fått stöd för att satsa nytt. Det var deltagare i alla åldrar - som det ska när det blir som bäst - och det var deltagare med många olika hästraser. Att det bara var en massa fjordhästar på bilderna spelar ju ingen roll när ämnet är allmänt.
 
Vi var nervösa för tekniken, att inte alla skulle få det att fungera.  Men det verkar ha gått strålande, alla anslöt i tid, och det trillade in massor av frågor i chatten. Det är tuffare att föreläsa när man inte ser eller hör nästan något av deltagarna under hela kursen - mycket lättare live! Och inte blev det bättre av att Humle fick för sig att det fanns skäl att muttra. När han blev tyst började Peppe plocka ur diskmaskinen - utmaningar i verkligheten för en amatör utan studio.
 
Men på den enkät som vi skickade ut efteråt verkar det som att alla är väldigt nöjda. Och vi fick många konstruktiva förslag. Så det gav mersmak!
 
Och det blir mera! Kurs nummer två med titeln "Att planera sitt avelsarbete" kommer redan precis en vecka efter den första. Då har vi bjudit in Sanna Soleskog att tala, medan jag var testpilot på nummer ett.
Men sedan behöver vi samla intrycken och se hur vi går vidare. Vi har fått massor med bra förslag på ämnen för fler kurser, så idéer saknas inte. Det finns de som tycker att föreläsningarna, som ju nu bara går i realtid, ska spelas in och delas även efter. Det finns både för- och nackdelar med det. Och det kan behövas mer resurser och teknik om vi ska möta alla önskemål. Det här är trots allt gjort på fritid med enkla medel.
 
Det finns också många som säger sig vara beredda att betala för en kurs som denna, vilket ger hopp om att det kan vara värt och möjligt att gå vidare. Det vanligaste svaret för vad man kan tänka sig för en kurs som denna (1,5 timme inklusive frågor) är ungefär 200 kr. Och det är förstås superroligt att snittet i alla betygsfrågor på enkäten ligger över 90 % av maxbetyg. Så först; en kurs till, och sedan känns det redan självklart att vi är på väg in ett nytt sätt att jobba som komplement till alla andra sätt att mötas i föreningen och hästintresset.
 
De som satt tillsammans verkar i flera fall ha fortsatt prata med varandra om kursinnehållet efteråt. Jag tror att det är det allra trevligaste och mest givande sättet att göra detta på. Kanske något som vi kan utveckla ihop med lokalföreningarna. Ja, det ger många tankar att prova nytt, och det är väl det som är meningen! Tack till er som vågade prova och tack för många och snabba svar på enkäten!
0 kommentarer

Rätt val

Brittsommaren hann övergå i några få vanliga höstdagar innan kung Bore susade in, och det föll nästan en decimeter snö mellan fredag och lördag. Jag hade som tur var fått fram min vinteroverall på fredagen, så det var OK att lufsa ut och mata hästarna på lördagsmorgonen.
 Förra helgen bjöd på fina ridturer, och den här var det lite andra planer, som faktiskt passade bra i ruskvädret. Inte minst som jag redan fått på vinterhjulen på bilen i början av veckan. Så jag åkte till Ölmstad för banbyggarkurs hela gårdagen medan ölandstoken såg lite snopen ut i snön hemma.
 
Jag tänkte att när det finns en sådan kurs så nära hemma så var det kul att passa på. Jag har fem mil till Ölmstad, så valet borde vara självklart. Det var det kanske inte ändå, men med facit i hand är jag glad att jag åkte.
 
Det var trevligt och inspirerande att vara med. Jag har alltid upplevt WE-tävlingar som trevliga och med bra stämning. Alla hjälper alla, och alla är välkomna, oavsett typ av häst. Det var lika trevligt på kursen. Jag fick också tillfälle att träffa en av mina favoritdressyrdomare och tacka henne för alltid lika konstruktiva och bra kommentarer. Jag lärde mig en del bra saker också, som jag kan ha glädje av på nästa WE-tävling.
 
Och jag hoppas kunna sprida intresset till min hemmaklubb. Nu känns det verkligen som dags att vi kommer igång med träningar och kanske också en tävling nästa år.
 
Om jag sedan fullföljer utbildningen och blir banbyggare är väl en annan fråga. Det var just det som fick mig att tveka - både på att anmäla mig och faktiskt också en kort stund innan jag kom iväg. Jag har väl inte tid egentligen. Och jag har ju inte heller ännu ridit en godkänd lätt A i WE (minst 60 % i dressyr och teknik samt genomförd speed). Så dit är det en bit kvar, men det var ändå en väl använd dag på kurs igår. Det är ju aldrig tungt att bära kunskap.
 
Bilderna nedan är från DM i Småland 2014 - Ellas första WE-tävling som gav ett silver bland juniorerna. De andra båda ekipagen är Mia och Åsa från Ölmstad, som tävlar svår klass och även internationellt, och som delade med sig av kunskap på kursen.
 
 
0 kommentarer

Färgstarka kurser

På vintern är det gott om kurser och föreläsningar. Utbudet är ibland större än tiden tillåter. Man vill ju så mycket... För min del handlar det både om att få glädjen att föreläsa och att få vara deltagare. Ibland lär jag mig nästan lika mycket när jag är föreläsare, tror jag. Båda är väldigt roligt.
De senaste två lördagarna har jag ägnat åt två olika kurser, båda väldigt färgstarka även bokstavligt talat. Först var jag hos Svenska hästavelsförbundet och föreläste för deras ungdomar om hästens färger. Det var ett tema som de själva önskat, och det märktes. De hade massor av bra frågor, och hängde verkligen med i svängarna när vi pratade både om hur färgerna ser ut, hur de nedärvs och vilka bekymmer som kan hänga ihop med vissa färger. I slutet gjorde vi några korsningsscheman, och jag åkte därifrån både inspirerad och glad. Jag tror att det finns hopp för hästavelssverige om det finns så här bra ungdomar att bygga på.
 
I lördags var jag mest åhörare till en spännande föreläsning om hästens anatomi och rörelser. Att se veterinär Morgan Lashley illustrera hur hästens anatomi fungerar genom att visa och förklara på en målad häst, påminde mig om att även ett ganska torrt ämne som anatomi (ja, det kanske hästens färger också är förresten) faktiskt kan illustreras på ett engagerande sätt. För mig som både veterinär och exteriördomare var det kanske inte precis en nyhet hur allt detta hänger ihop med hur hästen fungerar och mår, men det var en inspirerande påminnelse om att det ännu finns mycket att dela med sig av i ämnet. Det är ju så viktigt att kunna arbeta för hållbara och välmående hästar, och att i tid se små förändringar. Jag tror att flera fick lust att prova övningar för streching av sin häst också. Någon kanske fick lust att måla den med, men jag minns ännu vilken tid det tog att måla min zebra, så jag tror att jag nöjer mig med att se skelettet i tanken.
 
Och nu på lördag är det dags för domarkonferens. Medan Unni går kurs för grönt kort, tredje kursdagen. Det är som sagt mycket nu, men det är väl bara att njuta så länge det varar.
 
 
 
1 kommentar