Aska ska till Friends!

Aska Kry är inbjuden till Friends! Första advent ska hon vara med och tävla i Årets kallblod!
 
En lång resa och ett stort äventyr. Så jag tvekade lite först, om jag ville åka. Men sedan kände jag att detta är roligt och det är inte så många gånger i livet man får chansen, så vi tar den. Det ska bli roligt!
 
Aska är vettig och sansad att ha med sig också, så jag tror hon ska sköta sig bra fast hon bara är tre år.
 
Det blir visning i mässpaddocken sent söndag eftermiddag (runt 17), och redan där brukar det vara en enorm publik vid Året kallblod. Alla vill se de mäktiga kallbloden och heja fram sin favorit. Sedan blir det final i stora arenan senare på kvällen. Inte klart vilka som kommer med in där, men vi hoppas förstås på att Aska får följa med.
 
Jag har bett Ella visa henne. Så kan jag stå bredvid och vara nervös.
 
Eller kanske inte så nervös. Det är stort nog att få representera fjordhäst (ett sto och en hingst per kallblodsras tas ut och det ska bli spännande att se vilka alla de andra blir). Jag ser det inte så mycket som en tävling, utan mer en chans att få se fina hästar.
 
Vi har varit med förr, men bara en gång på Friends. Då var det Finja Kry och hon blev dagens bästa sto, slagen av ardennerhingsten i final. Innan det var på Friends har vi även tävlat med Desolett Kry Ismo Kry. Av våra uppfödningar har även Alvedon Kry och Humira Kry varit med. Ingen av dem har vunnit, utan fått ge sig i hård konkurrens. Men vi har känt oss som vinnare ända - det är man ju om man är med i det sällskapet!
 
Kom gärna och heja på oss och alla de andra fina hästarna på Friends! Söndag 2 december är det dags. På bilden ovan ses Aska på riksutställningen, och nedan en bild på Finja och Ella på Friends 2015.
 
 
2 kommentarer

Låga poäng på hingstpremieringen?

Jag hörde flera kommentera att det var låga poäng på hingstpremieringen för fjordhäst i år. Det kan säkert ha funnits olika ingångar i detta, både de som tyckte att poängen var FÖR låga och de som funderade över varför de visade hingstarna inte höll högre kvalitet. Det kan säkert också ha varit så att några jämförde med poäng från tidigare års avelsvärderingar, eller med poäng som samma individer haft vid tidigare bedömning.
 
Jag tänker att det finns några saker som man kan ha nytta av när man funderar på frågor som denna. Det första är det som lyftes av nämnden i samband med kritiken, nämligen att kvaliteten på ben och skritt inte höll samma standard som tidigare år. Med enkel matematik inser man då att det för varje hingst som får lägre poäng på både skritt och extremiteter blir två poäng mindre än "normalt". En 38-poängs häst blir istället en 36-poängare, och går från klass I till klass II. (Ja, nu menar jag inte samma hingst, utan tänker på något slags "normalhingst".)
Vi har varit bortskämda med att fjordhästarna i Sverige håller hög standard på ben och skritt. För extremiteter och rörelsernas korrekthet (som det ju heter om man är noga) har 8 varit en väldigt vanlig poäng. Av tolv visade 2,5-åringar fick hälften betyget 7 i år. En enda (årgångsettan) fick 8, fyra fick en sexa (som innebär att hingsten inte kan godkännas oavsett slutsumma) och en fick en femma. Huruvida domarna var strängare än vanligt ska jag inte uttala mig, eftersom jag var med i bedömningen, men jag kan konstatera att det var alldeles för gott om allvarliga anmärkningar.
 
För skritt sågs samma tendens. Det har tidigare inte varit ovanligt med betyget nio på skritt, men nu var det åter bara en (även det årgångsettan) som fick det. Tre åttor delades ut bland de tolv hingstarna, och åtta stycken fick en sjua för sin skritt.
 
Den andra saken, som är viktig att känna till, är att bedömningen vid en avelsvärdering av hingstar skiljer sig från bedömningen vid en utställning. Det är inte uppenbart, eftersom man ju faktiskt använder sig av samma system, samma bedömningsskala. Men jag tror att många kan påminna sig exempel på att en kasserad hingst lite senare får guld som valack på utställning. Det betyder inte att han skulle ha blivit godkänd som hingst om han fått en ny chans (även om det förstås kan vara så också).
 
Vid avelsvärdering av hingstar bedöms hingsten just för sitt värde  i avel. Det låter ju självklart, men är nog värt att säga ändå. Och det betyder inte att en hingst med en vanlig härstamning straffas för det. Nämnden har inget intresse av att stoppa en hingst även om han har flera helbröder i avel, till exempel. Däremot har nämnden ett ansvar att se till att extra noga utvärdera hingstar som kan tillföra viktiga egenskaper i aveln. Det kan handla om ovanlig stam, eller även ovanlig färg, som både kan ge poängtillägg enligt reglementet. Men det kan också vara andra viktiga egenskaper som behövs för att förbättra rasen.
 
Det betyder att varje hingst bedöms, på varje punkt, jämfört med vad hans egenskaper kan vara värda i avel. Därför kan det bli lite strängare bedömning av fel som man vill undvika att sprida. Dessutom har man visst överseende med dagsform. Dagsform har ju inte med avelsvärde att göra. Men förstås så måste hingsten visas på ett sådant sätt och i ett sådant skick att det finns en rimlig chans att se hans kvaliteter. På utställning däremot kan det bli lite tuffare om hästen inte har sin bästa dag, eller lite extra poäng till en häst i toppskick. Så trots samma skala är det alltså skilda förutsättningar.
Det finns mycket mer att säga om detta, och vi brukar få tillfälle till bra diskussioner och funderingar i samband med kurser i exteriörbedömning. Det brukar vara en bra ögonöppnare om hur stort detta ämne är. Den allra viktigaste frågan just nu är kanske att fundera på hur vi ska se till att utveckla rasen vidare och se till att åter ha individer med väldigt bra ben, som ju är en viktig faktor för hållbarheten. Om hästen inte håller så hjälper det ju inte med tjusig trav och fin rastyp. Avel är en helhet - och det gör det både svårt och roligt!
 
Till sist vill jag påminna om att det finns ett stort värde i att många 2,5-årshingstar visas vid avelsvärderingen. Det ger oss ett viktigt underlag för kommande avelsarbete, när det gäller att bedöma deras föräldrars resultat i avel. Dessutom ger det den unga hingsten en nyttig erfarenhet för livet. Och sist min inte minst är det väldigt uppskattat av publiken att få se många individer. I år var alla dessutom i väldigt fint skick, så ni ska ha stort tack alla som kom! På bilderna ses de fyra nygodkända hingstarna (tvååringarna Solfin, Stormfin, Castro E och femåringen Stald Kiels Tegn).
 
 
0 kommentarer

Har ni haft täcke?

Jag fick flera frågor om hur vi har förberett Aska för riksutställningen förra helgen. Hon var härligt blank och kort i pälsen. Mer än en undrade hur länge hon haft täcke och om hon stått på stall på nätterna.
 
Svaret är att hon har gått ute på bete dygnet runt ändå sedan tidigt i våras. Hon har inte bott en enda natt (eller dag) på stall, hon har inte haft täcke alls, och hon har inte fått något annat foder än bete och mineraler. Hon är badad med helt "vanliga" medel, så inget konstigt där heller, utom att Ella förstås är bra på att gno dem rena.
 
Och så har hon en mamma som har kort, tät och blank päls. Muska blir aldrig så långhårig som Ljosefin och hennes avkommor. De klarar sig bra ändå, för pälsen är tät. Och de sätter vinterpäls lite senare än de andra. Desolett är redan lurvig, och det är Finja med.
 
Det är kul att Aska var blank och fin på riksutställningen. Men om hon hade varit som Desolett så hade det gått det med. Jag är helt säker på att domarna skulle kunna känna igen en bra häst ändå. Jag klipper inte en unghäst för att den ska ställas ut. Jag tänker att den behöver sin päls hela hösten och vintern. Och jag tycker att de är fina i sin päls med. Kanske till och med finare än om de är klippta, tycker jag.
 
Pernilla Hägg tog det fina fotot på Aska och mig (och jag har köpt det av henne - självklart stjäl jag inte bilder). 
 
 
0 kommentarer