Dåliga domare

 
Har du hört talas om dåliga domare? Domare som inte vet vad de håller på med, domare som dömer dåligt, är orättvisa eller till och med har bestämt sig i förväg? 
 
Ibland kan man läsa på sociala medier om hur fel och dålig bedömningen var. Någon känner behov att ta ut sin besvikelse. Och några till hejar på, fyller i och lägger till. 
 
Funktionärerna var nog också dåliga, gjorde inte sitt jobb. Eller lade sig i domsluten. Klart att det blev den där som vann då. Igen. 
 
Känner du igen detta? Vare sig man ägnar sig åt utställning av hästar eller hundar, eller för den delen vilken bedömningssport som helst, som dressyrridningen eller något annat, så tror jag tyvärr att alldeles för många har sett kommentarer av detta slag. 
 
Och det är klart att domare inte är ofelbara. De är bara människor, som har olika erfarenhet och i viss mån lite olika preferenser.  Men nästan varenda en gör alldeles säkert så gott de kan. De vill vara rättvisa, göra rätt och bra. 
 
Jag tycker inte alls att det är kul att dela ut låga poäng. Det är mycket roligare när man får ta fram de högsta betygen.  Men det handlar inte om att vara snäll eller elak. Det handlar om att vara rättvis, mot de kriterier som finns och mot alla som är med. Varje betyg ska kunna motiveras. Både de höga och de låga. Att ge alla höga poäng skulle ju inte vara rättvist mot de bästa. 
 
Ibland blir jag också besviken. Som när en fin individ inte får chansen att göra sig själv rättvisa. För att den inte är i rätt skick eller inte visas så att den får de bästa möjligheterna. Jag försöker ge en chans till. Eller ibland ge råd på vägen. Men samtidigt måste alla få en likvärdig bedömning och samma chanser. Och jag kan inte ge högre betyg än vad jag ser. 
 
Jag vet att den som fått höga betyg tidigare blir besviken om det blir mindre idag. Men för min bedömning får det inte spela in. Jag ska döma det jag ser. Annars vore det ju heller ingen ide att komma åter med en individ som fått låga poäng tidigare. Förresten minns jag inte alls alla som jag dömt. Så med dåligt minne finns ingen annan lösning än att vara så rättvis som man kan. Döma det man ser efter de kriterier som finns. 
 
Självklart ska det finnas en linje, och en standard att följa. Som domare arbetar vi också en hel del med att sträva efter att vara någorlunda kalibrerade. Men domare kommer ändå alltid att vara lite olika. Kanske är det inte ens så enkelt att den som ger lite lägre poäng är sämre? Den kan ha sett och beskrivit viktiga saker som förbisetts tidigare. 
 
Och framför allt; när du anmälde din häst (eller hund) så godtog du också att låta den aktuella domaren döma den. Det är ditt val om du vill vara med eller låta bli. 
 
Det är ditt jobb att presentera din häst så bra du kan. Det är domarens jobb att bedöma den rättvist. Och sedan har vi alla andra fantastiska funktionärer. Utan dem skulle det faktiskt inte bli något alls. De lägger många gratistimmmar på att fixa priser, ställa i ordning banor och kataloger, uppdatera hemsidor, skriva protokoll och se till att det finns fika. 
 
Jag tror att alla, både funktionärer och deltagare verkligen gör så gott de kan. Om de någon gång skulle missa så erbjud en hjälpande hand, om du kan bättre. Att skälla på folk på sociala medier gör dem sällan bättre. Snarare blir de ledsna och gör något annat på sin lediga tid. I värsta fall har vi då inga utställningar och tävlingar att åka till. Fundera på det innan du skriver arga kommentarer nästa gång. 
 
Och så kom ihåg att hur det än gick så har du ju samma fina häst med dig hem. Även om exteriör är viktigt, så finns det ju så mycket mera. Som bästa temperamet till exempel.
 
 
1 kommentar

Vaccinationskrav på utställning?

Är det inte krav på vaccination? Många som tävlar blir förvånade att det inte är krav på vaccination mot hästinfluensa på utställningar och avelsvärderingar. Andra tycker att det är en helt otänkbar sak att införa... Så åsikterna går isär.
 
När jag dömde ponnyutställning i lördags var det vaccinationskrav. Det var anläggningen som krävde det. Och det kom ponnyer av många raser och olika åldrar. Även så kallade ettåringar, som ju i verkligheten har en bit kvar till sin första födelsedag i de flesta fall. Ansvarstagande hästägare vaccinerar även unghästarna och ser att det är ett bra sätt att bidra till en god immunitet och minskade risker.
 
Om man kombinerar vaccinationskrav med ett verkligt ansvar för det som står i hästägarförsäkran, så tror jag att vi har kommit en bra bit på väg. Det är viktigt att verkligen respektera att om det har funnits sjukdomssymtom i stallet de senaste veckorna så åker ingen häst bort. Inte ens om det "bara" är en förkylning, eller för den delen diarré. Det har spridits en del fall av virusorsakade diarréer på sistone. Ibland har de yttrat sig bara som diarré, ibland som rätt besvärliga koliker. Man kanske inte tänker på att kolik även kan ha smittsam orsak, utan associerar med foder, vatten och motion mest.
 
Om man stallar upp hästar på anläggningen finns ännu större skäl att vaccinera. Då ökar riskerna, när hästarna kommer närmare varandra, och dessutom under längre tid. Men influensa kan spridas rätt långt i luften, så det går att sprida bra ändå.
 
Nu är det få fall av hästinfluensa. Man kan hoppas att det fortsätter så. Men det finns mycket mer i andra länder, inte alls långt borta. Så kanske är det ändå nu vi borde gå till botten med frågan om att ställa krav på vaccination även på utställning och premiering.
 
 
0 kommentarer

Nya vänner

Ofta är det små händelser som leder till bra och roliga saker, som man inte alls kunde förutse från början. Ett sådant exempel är den lilla frågan på Facebook, då Malin sökte hjälp med att visa sitt sto Hjorthöjs Luna på riksutställningen. Luna var anmäld, och Malin kunde ta henne dit, men hade skadat knäet och kunde inte springa. Så fanns det någon som kunde hjälpa?
 
Jag taggade Ella, som svarade och lovade visa Luna - en häst hon aldrig sett. Vi skulle ju ändå dit, och hade ingen häst att visa på söndagen, så det var lugnt. De båda bekantade sig på plats på Grevagården, och vi lånade ut vårt visningsträns, som vi kom fram till kunde passa fint. Ella fick också lov att visa Luna i handlerklass.
 
Det gick alldeles prima alltihop. Luna blev tvåa i sin klass i hård konkurrens, och hon fick dagens enda tia på skritt - bra jobbat med okänd häst, som förstås var väl förberedd av sin ägare. Och Ella blev trea i handlerklassen med finfina poäng hon också.
 
Det kunde slutat med detta - och det var ju vackert så. Men det skulle komma mer, för när Lunas dotter AnnaBelle blev uttagen till Årets kallblod, så kom frågan direkt om Ella kunde visa. I så fall skulle de gärna komma med AnnaBelle, som är uppfödd av Malin, men ägs av Anne.
 
Ella blev stolt och glad för hedersuppdraget, och var hemma hos AnnaBelle ett par gånger för att lära känna henne. Det krävs ju lite mer att visa en treåring på Friends än att visa ett vuxet sto på Grevagårdens gräsplan, minst sagt.
 
Men det gick jättebra, trots en ganska utmanande och svår miljö. Visningen gick bra, och alla var nöjda med en rolig dag, och att få göra fin reklam för sin ras.
 
Och förutom fina minnen så tror jag att Ella har hittat en like i sin syn på hästar och dressyr i Anne. Att det skiljer runt 50 år i ålder spelar ingen roll - de har fortsatt att träffas, och Ella har fått äran att prova att rida både AnnaBelle och dressyrhästen, som bjöd på både piaff och passage. Jag tror att dessa stunder ger alla lika mycket glädje, och tänker att det är fantastiskt ändå vad de kan ge att sträcka ut handen och ge litegrann hjälp till någon.
 
0 kommentarer