Är det farligt att äta snö?

 
"Är det farligt för hästar att äta snö?" Frågan dyker upp då och då, ibland som ett påstående också. På sina håll i landet ser vi ut att få en vit jul, så hur ska man tänka om detta då?
 
Jag tänker att det är ganska enkelt. Om snön är ren så är det ju bara vatten. Alltså inte farligt alls i sig.
 
Men, och det är ett viktigt men: det betyder inte att hästar kan tillgodose sitt behov av vatten genom att äta snö! Om man tänker att de kan det - ja, då blir det farligt att äta snö!
 
Snö har ungefär 10 gånger så stor volym som vatten. Det betyder att hästen (eller andra djur) måste äta väldigt mycket snö för att täcka behovet av vatten. Snö är dessutom kallt. Så det kyler ner kroppen och kräver en massa energi för att kompensera detta. Det är inte bra, inte ens för en överviktig häst.
Kort sagt så får de inte i sig tillräckligt med vätska genom att äta snö. De behöver vatten för att må bra. Om de dricker för lite finns risk för kolik (främst förstoppning) och andra hälsostörningar. Och om en häst äter mycket snö kan man fundera på vad som är orsaken - har den inte tillräckligt med friskt vatten eller har den för lite grovfoder?
 
Fallen av kolik ökar ofta vid juletid. En del hästar rör sig mindre, det kanske är halt i hagen. Det finns några saker du kan göra för att minska risken att din häst får kolik:
 
1. Se till att den har friskt vatten, helst tempererat alltid (en elvärmd balja i hagen är en prima julklapp till hästen)
2. Ge den fri tillgång till grovfoder, dygnet runt. För lättfödda hästar gärna halm till en del. då minskar risken för kolik och hästen kan dessutom hålla sig varm.
3. Låt den vara ute och röra sig i hagen, med kompisar helst, under så stor del av dygnet som möjligt. Om den inte har ligghall måste den förstås in för att kunna ligga och vila också.
4. Minimera kraftfodret. Ge kraftfoder om du måste, men först efter att ha försökt täcka behoven med ett lämpligt grovfoder.
0 kommentarer

Dåligt foder?

Den här vintern kommer många minnas som en tuff utmaning när det gäller foder. Både att få det att räcka och att ha koll på kvaliteten. Kanske har man köpt från andra ställen än man brukar, och dessutom har många fått jaga in foder på alla upptänkliga vis.
 
En risk med det är att stubben är tagen väldigt kort. Då ökar risken att få in jord i fodret. Både jord och döda djur är sådant som kan leda till att botulinumtoxin bildas i foder, speciellt i ensilage. Ett lömskt gift som varken smakar eller luktar, och som är dödligt i väldigt små mängder. Men ibland kan man ju se att det finns jord i fodret, eller känna konstig lukt på grund av ett kadaver. Kassera då fodret!
 
Det kan ju kännas extra tufft ett år som detta. När man kanske knappt har så det räcker vill man inte kasta. Men bättre det är katastrofala följder. Man måste helt enkelt alltid kasta foder som inte ser bra ut eller som inte luktar bra. Mögel, jord, dålig lukt. Eller ibland händer det att hästarna säger att de inte vill ha. Om de brukar vara hungriga så bör man lita på dem i det läget. Antagligen vet de något som du inte vet.
 
Jag har vaccinerat alla mina mot botulism. Som en extra säkerhetsåtgärd. Jag är förstås noga med fodret ändå. Men jag ar förstått av kollegor på SVA att botulism nog kan vara vanligare än vad statistiken visar. För att det är så svårt att få en definitiv diagnos. Jag vill inte chansa, utan göra vad jag kan. Om en häst får botulism går den ofta inte att rädda. Jag har hört om fall nyligen, och det var ingen rolig berättelse.
 
En del oroar sig för fryst foder. När växande gräs fryser så ändras näringsinnehållet. När skördat foder utsätts för frost så blir det kallt att äta, men antagligen inte värre än så. Om hästarna, som mina dessutom har tillgång till torr halm och ljummet vatten (i värmda baljor) så är jag inte orolig för det.
 
Och om du har dåligt med foder: gör en plan. Räkna efter hur mycket du har, hur mycket du ger och hur långt det kan räcka. Om du behöver göra något för att dryga ut (till exempel att ge halm plus ett proteinkraftfoder) så kan det vara bättre att börja tidigt än att få panik i slutet av säsongen. Då kan de bli svårt att få en vettig lösning. Lycka till! Det kommer en vår så småningom!
 
0 kommentarer

Ett svårt foderår

 
 
I år har många utmaningar med foder, på flera sätt. Det största problemet har för många varit att helt enkelt få tag på grovfoder. Sedan har det varit dyrt också. Och som alltid av varierande kvalitet. Att lösa det på bästa sätt kan kräva kunskap, eller att ta hjälp av någon med kunskap. Speciellt viktigt är detta förstås om du använder fodermedel som är nya för dig. Som vanligt är det sällan burkar med undermedel som är lösningen, utan det krävs en helhetssyn. Jag tänkte sammanfatta några av de saker som jag tycker är viktigast.
 
1. Foder ska vara av bra hygienisk kvalitet. Det gäller alltid, men kanske är extra viktigt att påminna sig om nu. Det finns inget sätt att kompensera för att mikroorganismer förstör fodret. Hö ska inta vara dammigt - det är mögel. Ensilage ska lukta friskt och vara utan mögel eller vita prickar (oftast jäst, men det är en indikator på att lagringen har misslyckats och att det kanske finns annat som inte syns).
 
2. Hästar behöver få tillräckligt med grovfoder. Minimirekommendationen är 1 kg torrsubstans per 100 kg häst per dygn. För hö betyder det ungefär 1,1 kg och för ensilage och hösilage betydligt mer ofta 1,5-2 kg per 100 kg häst. MEN kom ihåg att dessa minimigivor inte alls är optimala. För att må bra i själen (tillräcklig ättid) och kroppen (inte minst tarmen behöver mycket fibrer för att undvika kolik) bör hästen få betydligt mera grovfoder, helst fri tillgång.
3. Grovfoder kan vara flera sorter. Halm är ett bra sätt att dryga ut för lättfödda hästar och kan också vara ett utmärkt alternativ vid foderbrist. En mindre mängd bra hö eller hösilage kompletterat med fri tillgång på halm, och eventuellt kraftfoder, kan vara en bra lösning. Det var på de flesta håll lättare att få tag i halm än hö och ensilage i år.
 
4. Analysera ditt grovfoder! Det kostar bara några hundralappar, och ger dig ovärderlig information om hur du behöver komplettera. Ofta behöver ett sent skördat grovfoder (det som många tror är bästa hästfodret, men som jag tycker är svårt att få en bra balans med) kompletteras med proteinkraftfoder. Det blir dyrt, men det går. I de flesta fall behöver man också ge mineralfoder, och en grovfoderanalys ger dig underlag att välja rätt mineraler. Ta hjälp att tolka och räkna om du inte kan själv.
 
5. Det handlar om balans mellan olika ämnen. Tillräckligt mycket av varje sak, men inte heller alltför mycket. Detta är tydligast när det gäller mineralämnen, där överskott av en sort kan konkurrera ut upptaget av ett annat. Och det gäller inte bara kalk och fosfor, där väl de flesta hört om balansen mellan dessa.  Kom också ihåg att vi har selenfattiga marker och att även andra så kallade mikromineraler kan saknas. Så det brukar vara klokt att ge mineralfoder även om övrigt verkar balansera med bara grovfoder.
 
6. För grovfoder finns några riktlinjer, för vad som är lagom bra foder. Med de nivåerna kan man göra en foderstat utan att använda kraftfoder ganska enkelt. ´Till avelsston, växande unghästar rekommenderas:  >10 MJ/kg ts, >8 g smältbart råprotein/MJ.
Till vuxna hästar (ej digivande, dräktiga) i normalt arbete eller vila rekommenderas:  <10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ.
 
I förra årets foder, som vi ännu fodrar med innan vi går över på årets har vi 9,7 MJ/kg ts och 83 gram smältbart råprotein. Det blir 8,6 gram per MJ. Det betyder att det är ett bra foder till Denver, Desolett och Aska (som ännu inte är så långt i dräktigheten att hon behöver något extra för det), men lite för lite protein för fölen främst och delvis Muska och Finja. Fölen får komma in och äta ett kraftfoder med hög proteinhalt för att kompensera för detta, och alla hästarna är fina och välmusklade i överlinjerna. Om man ska vara petig är Muska lite tunn, men jag vill ha henne så, då hon mår bättre av det än av att bli för tung, och hon är blank och välmående. De får ensilage tre gånger per dag, har tillgång till vetehalm dygnet runt, och så får de mineraler cirka 100 gram per häst och dag.
 
7. Om du behöver ge kraftfoder så välj rätt typ, och det är grovfoderanalysen som ger dig svaret. Kolla också analysvärdena på säcken. En del så kallade proteinkraftfoder innehåller bara lite mer än standardfodret. När jag köper proteinkraftfoder till fölen vill jag ha riktigt höga värden, och av bra proteiner. De är dyra per kilo, men blir oftast billigast per dag. Dessutom orkar fölen äta upp.
 
8. Och så kom ihåg att vatten är ett viktigt fodermedel! Friskt vatten, helst dygnet runt gör skillnad. Jag använder elvärmda baljor och är nöjd med det.
 
Om du vill läsa ännu mer om foder, så kommer här några länkar till tidigare inlägg om foder (men det finns fler):
 
Mer om innehåll i grovfoder: http://stuterikry.blogg.se/2018/march/lagom-bra-grovfoder.html
 
Grovfoder: http://stuterikry.blogg.se/2015/january/bra-grovfoder.html
 
Mängd foder http://stuterikry.blogg.se/2016/december/hur-mycket-foder-ger-du.html
 
Mest om halm http://stuterikry.blogg.se/2018/march/halm-eller-annan-halm.html
 
Om du har ont om grovfoder i år så gör en plan och en foderstat nu. En begränsad mängd hö/ensilage kompletterad med halm och ett bra kraftfoder, som du väljer efter analys och beräkning, kan vara en väg. 
0 kommentarer