Longerar du?

Longerar du ofta din häst? Det gör inte jag. Nästan aldrig faktiskt. Så sällan att när det behövs i samband med veterinärundersökning brukar jag undra hur det ska gå. Det brukar gå bra. Med all annan grundhantering så fattar hästen det, bara jag gör rätt. Och jag vet hur man gör, var man ska vara placerad. 
 
Jag kan tänka mig lägen när det kan vara bra i utbildningen av en häst. Men jag tömkör hellre. Och i början mest på rakt spår. Att springa runt runt riskerar slita i onödan. Förstås på den unga hästen, men även på andra. Att kunna tömköra på volt för utbildning och träning kan ju vara bra. Och att rida på volt är ju också användbart. 
 
Men man ska nog tänka på att det inte är precis naturligt att springa varv på varv i små volter. Det kan slita. Om hästen behöver rastas så tror jag att det är bättre att den får göra det i en hage av hyfsad storlek, så det inte blir runt, runt där med. Eller jobba den rakt fram. 
 
Om det behövs för att våga rida så förstår jag det. Men kanske kan man fundera på om man kan ändra på annat i hästens liv så den blir mindre explosiv. 
 
Jag har tömkört Aska rakt fram länge. Nu har vi börjat med små pass på volt. Och varierar med att flytta sydvärts på spåret eller bara trava rakt fram. Bra motion för mig med ;-)
 
 
 
1 kommentar

Vaccinerad och vaccinerat

I förra veckan vaccinerade jag mig mot influensa. Jag tillhör inte en riskgrupp, men tycker att det kan vara värt att betala för. Både för min skull - att betydligt minska risken att få influensa och stor chans att det blir lindrigt om jag ändå får en släng av det - och för att bidra till att skydda andra som är känsliga. Ju färre som får sjukdomen ju mindre smittspridning, vilket är bra för alla.
 
Det har också varit högsäsong för vaccinationer i stallet. Ina och Iska har nu fått sin tredje dos vaccin mot botulism och är därmed grundvaccinerade mot det. Till helgen har jag tänkt starta upp deras vaccinationer mot hästinfluensa och stelkramp. Så här långt har det fått lita till det skydd de fick via råmjölken, men nu är de så gamla att deras eget immunsystem ska vara redo för att kunna svara bra.
 
För botulism anges en lägre ålder att börja vid, och därför är de klara med den. Dessutom har jag inte sprutat mammorna mot botulism i slutet av dräktigheten som jag gjorde med stelkramp och influensa, så det finns flera skäl att ta det tidigare.
 
Något jag inte tänkt så mycket på förut är att det är bra att dela upp vaccinationer. Ja, stelkramp och influensa finns ju väl beprövade kombinationspreparat, så där ser jag inga problem. Däremot finns det nog skäl att inte ge flera andra samtidigt, om man kan undvika det. Det kan förstås bli dyrt och krångligt att dela upp vaccinationer, men när de olika vaccinen godkändes så gavs de ju ensamma och inte i kombination.
 
Om hästen skulle reagera så kan det dessutom bli väldigt svårt att veta mot vad om den fått flera på en gång. Nu är det faktiskt inte alls så ofta som hästar reagerar efter vaccination. Och nästan alla reaktioner är lindriga, som en liten svullnad/stelhet eller lite tempstegring.
 
Det har också varit dags för omvaccination av Aska, Finja och Desolett. Desolett är den enda av våra hästar som alls har reagerat mot vaccin. Det var rätt många år sedan, och har inte hänt sedan. Jag kände inte av min spruta heller. Och jag är så glad att det finns ett så bra sätt att få skydd mot allvarliga sjukdomar.
 
 
 
0 kommentarer

Rullat fast!

 
En häst som fastnar i ryggläge är illa ute. Jag fick som liten höra om en häst som rullat sig i en plöjningsfåra och inte kom ur den, utan dog. 
 
Vi pratade om detta när vi strödde ligghallen för ett tag sedan. Unni tyckte det verkade överdrivet att jag efter att ha rullat ut halmbalen i mitten, fortsatte med att putta in halm mot innerväggen. För att undvika ett dike där en häst skulle kunna fastna i ryggläge. Tyngden av tarmar påverkar rätt snart andning och cirkulation kraftigt, och i värsta fall så att hästen dör. 
 
Som något av ödets ironi hände det ett tillbud bara någon timme senare. Jag red Desolett och hörde konstiga dunsar från ligghallen upp till ridbanan. Jag tänkte inte så mycket på det. Men något fanns nog ändå i bakhuvudet. För när jag släppt ut Desolett gick jag in i ligghallen. 
 
Där låg Ina på rygg vid väggen. Jag kanske hade fyllt upp för dåligt. Eller så hade de bökat redan. Hon hade i alla fall en kant bakom sig och hon kom inte upp. Jag fick undan lite så hon kom på sidan, men ringde sedan efter hjälp från Peppe. Just innan han kom så hade mitt grävande och dragande gjort skillnad. Vi hann aldrig rulla över henne, som jag tänkt, utan hon sprattlade till och kom upp. Lite tagen, men helt ok. 
 
Det gick bra den här gången. Men en viktig påminnelse. 
4 kommentarer