Äta hästkött?

Va, äter du hästkött? Jag trodde du gillade hästar?! Alltså levande hästar? Man kan väl inte äta sin vän?
 
Du kanske har hört argumenten förr. Kanske tänker du så här också. 
 
Jag gör inte det. Jag äter hästkött ibland. Om det kommer från Sverige. Då tänker jag att det kommer från en häst som haft det bra. En häst som också fick sluta sina dagar innan det gått för långt. Och att det som räknas för hästen är hur livet var. Inte vad som händer sedan. 
 
Av miljöskäl tänker jag att det är klokt att ta tillvara bra kött. Att gräva ner är mycket sämre. Att ta tillvara som bioenergi kan vara ok, men knappast överlägset. 
 
Det finns hästar som inte kan slaktas. Och det finns ibland svårigheter att hitta ett slakteri på rimligt avstånd. Så alla hästar kan inte tas tillvara som livsmedel. 
 
Men när de kan det så tycker jag att der är ett bra alternativ. Jag förstår om du inte är beredd att äta din egen häst. Men jag ser ingen motsättning i att en hästvän äter hästkött. Faktiskt snarare tvärtom att det finns goda skäl att göra det. Jag äter helst kött från djur som haft det bra. Som många hästar. 
 
2 kommentarer

En nyttig påminnelse

Jag fick med mig många intryck från världsveterinärkongressen i Sapporo, Japan, i slutet av augusti. Och av många olika slag. Även sådant som man vet sedan förut kan vara nyttigt att påminnas om. 
 
Då tänker jag bland annat på synen på djur och djurvälfärd. Självklart ska vi alltid sträva efter att bli bättre även i Sverige, men jag tycker att det är tråkigt och orättvist när svensk djurhållning ibland anklagas för missförhållanden som inte alls sker här. Och jag tror att den som vill göra verklig skillnad för djuren kunde satsa på insatser för att förbättra i sådana länder. Och framför allt ska vi vara rädda om de duktiga bönder och djurägare vi har. Världen behöver goda exempel. 
 
Jag kommer att ge några få exempel på saker som aktualiserades under resan. Du kan också se det som ett gott skäl att vara noga med att välja varifrån du köper kött. Och om man tänker på levande djur som hundar bör man tänka på att man knappast löser några problem med att "rädda" individer från dåliga platser. Ibland kan det snarare leda till att fler djur hamnar i samma situation. Ett litet axplock av saker jag påmindes om:
 
 
- Hundvalpar säljs i djuraffärer och sitter en och en i akvarielika glasburar utan sällskap, t.ex. i Japan. De ser ofta ut att vara väldigt unga, men är inte tillsammans med mamman eller kullsyskonen. Detta är förbjudet i Sverige, både att sälja dem i djuraffär och att ta dem från tiken för tidigt. 
 
 
- I bland annat Australien används inte bedövning när kalvar kastreras och avhornas. I Sverige är det lagkrav på bedövning, och en stor del av kalvarna får även smärtlindring efteråt, vilket är väldigt bra. Att genomföra detta ingrepp utan bedövning är förstås mycket smärtsamt, men hittills anser australiensarna att det tar för lång tid att ge bedövning. 
 
- I Australien transporteras också väldigt unga tjurkalvar långa sträckor till slakt. De långa transporterna gör kalvarna helt utmattade och är ett stort välfärdsproblem. De kallas booby calves, om du vill söka mer att läsa.
 
- Levande ål i en tunna på gatan hittade jag till försäljning strax utanför hotellet. Jag kunde inte låta bli att undra hur länge de haft det så... På liknande sätt fanns krabbor i drivor i akvarier på restauranger, och även fiskar i trånga akvarier helt utan något annat innehåll än vatten och fisk. Jo, det är klart att fisken är färsk, men det känns inte bra...
 
- För att få optimal köttkvalitet med mört och marmorerat kött är den japanska wagyun så hårt avlad att man har fått stora inavelsproblem och allvarliga genetiska sjukdomar som innebär stort lidande för de djur som drabbas. De utfodras dessutom med stora mängder kraftfoder och minimalt med A-vitamin av samma skäl, och det leder också till sjukdomar. 
 
- Fortfarande använder alldeles för många länder på tok för mycket antibiotika i förebyggande syfte. Tjurar som säljs från Frankrike till Italien för slutuppfödning till slakt transporteras långt och kommer från många olika platser, och denna stress ökar risken för lunginflammation. Därför får de antibiotika som rutin vid ankomst, vilket knappast kan vara ok, och definitivt innebär risker för antibiotikaresistens. 
 
- Det är fortfarande så för världen som helhet att en större mängd antibiotika ges till friska djur än till sjuka människor. Detta är ett sätt att maskera dålig djurhållning. I Sverige är det förbjudet sedan 30 år! I en region i Thailand behandlas 94 % av korna får juverinflammation, och nästan 4 % av prover av tankmjölk innehåller den resistenta bakterien ESBL. 79 % av grisgårdarna där har ESBL. 
0 kommentarer

Köttguiden

 
Köttguiden har funnits några år. Då tänker jag på WWFs köttguide. När den kom hade den många brister och jag upplevde att den var starkt präglad av några personers egna uppfattningar. Sedan dess har den utvecklats med mer information.
 
Det finns också helt andra köttguider. Om man googlar så hittar till exempel en hos Scan. Där får man lära mer om kött som produkt och hur man kan hantera det, och förstås att de endast har svenskt kött. 
 
I köttguiden från WWF är det bara en del av det ekologiska köttet som får grönt ljus. Inte vanligt svenskt nötkött. Hur köttet klassificeras beror förstås på vilka kriterier man har, och hur dessa viktas. 
 
Om man läser under antibiotika, som är det enda delområdet som får grönt för vanligt svenskt nötkött, så hittar man en bra motivering att välja svenskt: Vid val av kött finns det en stor skillnad mellan svenska och utländska djur. Antibiotikaanvändning till djur i Sverige är den lägsta i EU och även i jämförelse med stora delar av resten av världen. Djur i Sverige får endast antibiotika som behandling, inte i fodret som en förebyggande åtgärd. Det senare är vanligt utomlands och ökar risken för antibiotikaresistenta bakterier som idag är ett stort orosmoment för vår hälsa. Svenskt kött är även fritt från hormontillskott som ges i vissa länder för att djuren ska öka i muskelmassa. Detta är förbjudet i Sverige.
 
På djurskydd blir det bara gult, och där står det: 
Djuren inom svensk nötköttsproduktion skyddas av svensk djurskyddslagstiftning som förbjuder kirurgiska ingrepp och slakt utan bedövning och ställer krav på bete sommartid. Dock finns ett undantag för tjurar som tillåts spendera hela sitt liv inne. Eftersom nästan en tredjedel av nötköttsproduktionen utgörs av tjurar blir det gult ljus för det svenska nötköttet.
 
Jag tänker att detta blir lite motsägelsefullt mot det som avslutar den rödmarkerade delen om klimat:
Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk.
 
Det är ju till stor del tjurar från mjölkproduktionen som föds upp till slakt och hålls inne. Men deras mammor och systrar hålls på bete, och det gäller förstås även köttrastjurarnas mammor och systrar. För den delen finns det också en inte obetydlig del tjurar som kastreras och blir stutar. Och det måste vara betydligt mer tilltalande att ta vara på denna resurs även som tjurar som hålls inne än att tänka sig att de skulle avlivas. Och jag är inte så värst sugen på flockar med tjurar på bete. De är en säkerhetsrisk.  
 
Dessutom går utvecklingen framåt när det gäller hur tjurar hålls inomhus. Spaltboxar är inte det roligaste systemet, men de ersätts allt mer med andra typer av gruppboxar med en mer stimulerande miljö.
 
Och även om det är sant som de skriver om biologisk mångfald...
Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort och på så sätt ge plats åt den mångfald av arter som finns där. Det är dock inte möjligt att veta om svenskt omärkt kött producerats genom bete på sådana marker.
...så tänker jag att på något sätt bidrar alla svenska nöt till att hålla landskapet öppet, och hänger nära ihop med djur som också betar. Nu har jag inte skrivit om de andra djurslagen, men lite samma sak gäller för slutsatserna om lamm. 
 
Så efter att ha läst köttguiden ännu en gång känner jag att jag kan hålla fast vid min vanliga prioritering: kött från Sverige. Enkelt, och räcker väldigt långt. Om du behöver argument mot en del annat fulkött så kan du ha nytta av guiden, och jag hoppas att det snart ska bli tydligt för alla som upphandlar offentlig mat och på alla restauranger. Hemma väljer du ju själv, och ditt val gör skillnad! 
 
 
0 kommentarer