Fin framtid för fjordhäst

 
 
Snart är det dags för tävlingar och uppvisningar på Friends. Bland ett stort antal andra raser så finns det också en gäng härliga fjordhästar. Och så de fantastiska människorna runt om dem - fjordfamiljen, som vi ibland säger.
 
Det stämmer bra, inte minst för att här finns en gemenskap mellan många olika åldrar. Man samlas runt hästen man tycker så mycket om. Många är med och jobbar år och efter år, och gör fin reklam för hästen.
 
Hästar som ställer upp på det mesta. Drar vagnar med märkliga lass, galopperar med tolkande tomtar, rids i dressyr eller bruks och WE, och mycket mer. Lite olika år från år, men de är alltid med och visar fint temperament och ett bra samarbete.
Ella med Hjorthöjs Luna ovan. Överst Johan med Kronos. liksom på bilden nedan.
 
Jag blir lite extra stolt när jag ser att vår ungdomssatsning inte bara är på pappret, utan syns även i de stora sammanhangen. Årets kallblod har som vanligt ett sto och en hingst per ras. Fjordhästarna visas i år av två duktiga Young handlers, som båda visat fina framgångar på visningstävlingar. Johan Lundberg Larsson visar Kronos, som varit BIS både på SM och på riksutställningen. Ella Råhlén visar AnnaBelle, som hon fick frågan om att presentera efter att hon visat AnnaBelles mamma på riksutställningen, då ägaren hade skadat knäet.
 
Lunas ägare lade ut en fråga om hjälp att visa. Självklart ställer vi upp i fjordfamiljen, och Ella tyckte bara det var roligt att visa Luna, som fick dagens enda tia på skritt. Det var ändå lite oväntat, men väldigt roligt att frågan om att visa AnnaBelle sedan gick till Ella, som förstås varit och hälsat på och tränat några gånger med en treåring som hon ju inte kände innan.
Ella var även med på föreningens domarkurs, som är en annan av Svenska fjordhästföreningens ungdomssatsningar. I år gick steg 2, och en annan duktig deltagare på kursen var Frida Johansson. Frida fick därför frågan om att vara föreningens representant i juryn för Årets kallblod. En fråga som hon glatt besvarade med ja, och vi vet att hon kommer göra ett bra jobb!
 
Så med två ungdomar vid tygeln och en i juryn känner jag att vi är perfekt bemannande på Årets kallblod. Bakom står lite mer erfarna uppfödare och ägare, som kan ge den uppbackning som man är bortskämd med i fjordfamiljen. Kom gärna och heja på fjordhästarna och de andra fina kallbloden på söndag kväll - både i mässpaddocken och i stora arenan på Friends!
AnnaBelle, och så till sist ett foto från exteriörkursen, med Frida mitt i gänget.
 
 
 
0 kommentarer

Felfritt!

Igår gjorde Unni och Denver sin debut på hoppbanan. Pay and jump 40 cm på Tranås ridklubb var precis lagom start. Lagom långt borta, lagom högt och kända omgivningar och människor. Att få träna på att tävla i lagom svårighet är jättebra.
 Denver är rutinerad på hopptävling, och det märktes. Han var lugn och cool, lät sig inte stressas av andra som fräste omkring på framhoppningen. Men när han kom in på banan spetsade han öronen, och tänkte nästan hoppa hinder nummer sex innan start.
 
Det lyckades Unni avstyra utan problem, och sedan galopperade de runt den sju hinder långa banan i fint tempo. Denver verkade trivas och bjöd bra (kolla ovan!), och Unni följde med mjukt och balanserat. Felfritt över alla hinder! Och beröm från domaren om en riktigt snygg ritt, som hade haft chans på stilhoppning.
 
Rosett får alla deltagare som vill köpa, och det var klart vi ville. Kändes ju extra bra efter en felfri runda, men roligt och bra att möjligheten hade funnits ändå. Ett fint minne från en bra dag. Vi ser redan fram emot nästa tillfälle!
 
 

 
 
0 kommentarer

Träna vidare

Unni har utvecklats jättebra sedan hon började rida igen. Kanske nästan för bra... Från att inte vilja rida alls till att hoppa hinder på 70 cm och galoppera på uteritter i friskt tempo. Bara sedan i våras.
 
Att åka av på uteritt avskräckte inte. Lite senare blev det mycket bus i samband med hoppning. Denver bockade och busade och Unni hamnade på halsen och gled av. Hon tog det bra med.
Men jag tog det som ett tecken på att det var dags att göra en halvhalt, befästa och bli trygg. Buset hos Denver berodde nog delvis på att det lite för fort blivit lite för svårt. Så vi sänkte tempot och hinderna. Hoppar små hinder igen. Det är lagom för att hitta sits och balans.
Finns ju ändå utmaningar att lägga till. Som att åka iväg och hoppa på annan plats. En gammal rutinerad ponny som Denver tog det avspänt, och det funkade jättebra. Nästa mål blir en pay and jump. Vi har enats om att 40 cm räcker. Och att det är en träning, så skulle han slarva och peta ner ett hinder eller få andra fel så är det inte något nederlag. Detta är ju bara ett steg på vägen. Och framför allt ska vägen vara rolig, helst hela tiden.
 
 
 
 
1 kommentar