Det känns bra

Det känns så bra när jag kommer för att titta till Brynje och Philippa och ser hur de står och kliar varandra. De tittar upp en kort stund för att se om jag vill något som kan slå detta. När det inte var så kliar de vidare. Nöjda, goda vänner och som hästar kan vill ha det. 
 
Det tar alltid ett tag innan hingsten godkänns av stona. Är de brunstiga kan han duga som partner rätt snart, men vän dröjer lite längre. Då är han accepterad och kan få vakta föl, om det finns. Och få vara en riktig vän. Det är stort även för hästar. 
 
1 kommentar

En svans mot flugorna

Hästar är flockdjur och bör så långt det är möjligt få gå i flock. Det gäller alltid. Det är viktigt för att de ska må bra och trivas. Jag är helt övertygad om att den mentala hälsan och välfärden också betyder något för deras fysiska hälsa.
 
Och nu sommartid är det ännu viktigare. Då vill alla hästar ha en kompis att få dela svans med. Ofta ser man dem stå parallellt i varsin riktning och viftar på varandras huvuden. Det är uppskattat.
 
Självklart kan man behöva göra mer. Denver som inte har mycket lugg har huva nästan hela tiden när det är soligt och varmt. Han vill ha öron på den, för han verkligen avskyr flugor i öronen, och han är inte alls lika luddig där som fjordingarna. Fjordingarna har så mycket lugg att det blir enklast med huva utan öron. De behöver bara huva under de värsta dagarna. 
 
 
Våra hagar är kuperade och med träd, så det går nästan jämt att hitta en lite blåsig plats eller en plats med skugga. De bästa ställena är välkända, och väl upptrampade. Om man inte har sådana hagar ska man nog överväga att erbjuda ligghall, för att ge skydd mot sol och insekter. Men med eller utan alla dessa saker så vill de också ha en vän. Att hjälpa och få hjälp av.
 
 
0 kommentarer

Prova brunst

Som hingsthållare kretsar mycket fokus kring brunster. Hitta brunster, hålla koll på tider och följa upp. Det verkar ju rätt enkelt när man läser om det.
 
Det är det inte. Ju mer man lär ju mer inser man att det finns kvar att lära. Som alltid. Ston är olika, och det är förstås hingstar också. Jag är glad att jag som ung hade förmånen att sommarjobba på flera stuterier med många ston och av olika raser. Då fick jag se mycket, och jag är tacksam för all erfarenhet och tankar som jag fick ta del av.
 
Man pratar ju om niondedygnsbrunsten och 30-dygnsbrunsten. Om det var så enkelt att man kunde betäcka stona dag 9 (om man nu vill betäcka redan på fölbrunsten) eller 30 dagar efter fölning, så vore det ju smidigt. För det första är detta ju bara tillämpligt för ston som har fölat. För det andra så är det stora individuella skillnader.
 
En del ston har redan brunstat klart dag 9. Det gör inte så mycket om man missar dem, för då tycker jag att det är för tidigt. Om man ska betäcka på fölbrunsten ska det helst vara ett sto som har den brunsten lite senare, så att man kan vänta till dag 10 eller 11. Och så ska förstås allt vara normalt, och helst vill man slippa transportera så tidigt, i varje fall inte långt.
 
De ston som har en tidig fölbrunst, som också är kort, är också färdiga med sin andra brunst innan dag 30. Lätt att missa dessa om man åker till hingst eller börjar kolla dag 30 alltså. Här tror jag mer än en blir lurad. Det finns ston som det är dags att betäcka redan 25 dagar efter fölning, så jag brukar börja kolla då ungefär.
 
Finja är tidigare betäckt från cirka 30 dagar och några dagar framåt, men jag började ändå kolla henne 4/6, när Brynje kommit. Hon fölade 10/5. Eftersom jag vet att hon inte har speciellt korta brunster så kollade jag varannan dag. Och det dröjde till efter 30 dagar innan hon var ordentligt brunstig.
 
När jag kollar brunst så gör jag det ordentligt. En första check kan vara att titta på blygläppar och slemhinna i slidan. De blir lite slappare, mer svullna och får en mer laxrosa, lite mörkare färg vid brunst. Om man ser ett klart, lite gråaktigt slem som kan dras ut till långa trådar - ja, då är det troligen brunst. Om man inte ser det så kan det vara brunst ändå...
 
Så vi traskar ner till hingsten. En första check får jag när stoet får gå förbi hingstens box. Se upp för frambenen om du leder henne dit! Ibland flyger de ut rakt fram! En del ston visar väldigt bra brunst i gången eller när de får stå bredvid hingsten. De lyfter på svansen, kissar, "blinkar" med blygdläpparna och kanske till och med vägrar flytta på sig ("står" för hingst). En del hingstar visas också tydligt om det är intressant eller inte. Men ibland är båda ganska nollade, och det kan vara brunst ändå. Jag har haft mer än ett sådant sto här på besök. När de inte var brunstiga bjöd de på ett litet sidvisp med svansen - det var allt. När de var brunstiga gjorde de inget alls.
 
Så om jag inte är säker på att det är nej så tar jag ut dem. Jag låter hingsten närma sig ute. Många ston visar då brunsttecken när han är på väg, småpratandes och dansande. En del kräver lite mer uppvaktning. Nyttigt för hingsten att få uppvakta och vara beredd även på nej. Jag har också sett exempel på ston som bestäm säger nej, men då hingsten är lite längre bort, på tryggt avstånd, börjar visa brunst. De behöver helt enkelt tid och trygghet.
 
Aska blev väldigt mycket tydligare när Brynje kom ut, jämfört med stallet. Vi hade anat det var brunst, men det blev stor skillnad när vi lämnat stallet. Senare, när hon visste vem han var, så visade hon bra brunst redan i stallet. När brunsten var över berättade hon det stillsamt med ett tydligt svansvift åt sidan - det var allt, men det räckte för mig, speciellt jämfört med hur hon var två dagar innan. Att ett sto slår med svansen åt sidan, och särskilt om hon också kissar då är oftast ett tydligt tecken på att hon inte alls är brunstig (vilket många misstolkar just som brunst, men det är mer ett underkastelse-/osäkerhetstecken).
 
Philippa visade å anda sidan ingen brunst alls, trots att hon gick med Brynje. Så när det gått 18 dagar utan att jag sett något vettigt, och egentligen bara viss uppvaktning första dygnet, var det dags för en koll. Normal, men med en kvarstående gulkropp. Så henne sprutade vi, och efter två dagar var hon fint igång med sin brunst. Vill du läsa lite mer om det så har jag skrivit om det tidigare:
 
http://stuterikry.blogg.se/2015/july/spruta-brunst.html
 
Så nu förbereder vi oss på nästa runda. Normalt sett kommer nästa brunst cirka 16-17 dagar efter förra brunstens slut. Nu hoppas vi ju att alla är dräktiga och att de inte ska brunsta om. Men om de gör det så är det viktigt att veta om brunsten kommer i rätt tid (trots allt ett bra tecken) eller för tidigt (inte så bra tecken, då det ofta beror på infektion), för att kunna ta hand om dem på bästa sätt. Vi har ju fördelen att också kunna kolla med ultraljud och se om de är dräktiga. Det funkar fint från 16-17 dagar, men jag brukar alltså kolla efter brunst redan lite innan dess, från ungefär 14 dagar. Men på dessa tre ston hoppas jag förstås att det är färdigbrunstat för i år och att alla är dräktiga. Det vore toppen!
 
 
 
 
 
0 kommentarer