Besiktning, men hur?

Vad säger egentligen ett besiktningsintyg? Vad ska kollas, och kan man veta något om hästens kapacitet och framtid?

Många av föredragen på hästveterinärkonferensen i Bergen handlade om besiktning inför köp. Det var spännande att ta del av olika tankar och erfarenheter, och tankeväckande att höra om de skillnader som finns mellan olika länder, även inom Norden.

En av frågorna var den om vem som är uppdragsgivare för besiktningen. Min grundinställning, som stöddes av många, är att man helst har köparen som kund, och förstås helst också har köparen närvarande vid undersökningen.

Andra tyckte att det inte spelar roll, eller att man kan göra det för både köpare och säljare, och kanske till och med samtidigt. Både köpare och säljare har ett intresse av en bra besiktning, eftersom det minskar risken för krångel senare. Bäst är att båda parter närvarar vid undersökningen, och kan ställa frågor.

Samtidigt är besiktning förstås en färskvara. Det säger långt ifrån allt om vad som kan hända senare. Men det är bra om man kan hitta de förändringar som redan finns, och helst värdera vikten av dem. Hur omfattande undersökningar som behövs för att uppnå detta finns det förstås många olika uppfattningar om.

Röntgen, och i så fall av vad, är en sådan fråga. Om det finns fynd vid undersökningen kan det självklart vara intressant. I övriga fall bör man tänka igenom innan i vilken mån det behövs. Särskilt röntgen av rygg och hals kan många gånger vara svårtolkat, och kräver många bilder. Så kallad exportröntgen med ett antal bilder på olika leder är vanligt numera, men man ska komma ihåg att det aldrig kan ersätta en bra klinisk undersökning.

Böjprov brukar ingå för alla utom de yngsta. Vad och hur man ska böja är en fråga som analyserats med en hel del forskning - intressant bara det. Hur omfattande en munhåleundersökning ska vara kan man också ha olika uppfattning om, liksom många andra möjligheter till fördjupade undersökningar som ges. Vad är relevant och rimligt, och vad får det kosta? Eller vad kan man riskera att missa?

För en vuxen häst bör undersökningen omfatta även longering och ridprov (eller körprov). Det finns hältor som inte alls syns på rakt spår, och det kan också vara intressant att se hur hästen fungerar med ryttare på ryggen. Då är även sadling och uppsittning värt att se på. Man ska inte förvänta sig att besiktningen kommer att kunna svara på frågan om det är en passande ponny till nybörjaren eller om hästen har potential att gå grand prix. Däremot kan man förhoppningsvis upptäcka om det finns uppenbara hinder för detta. Resten faller inom köparens undersökningsplikt och att förstås se till att provrida hästen. Om hästen ska tävlas kan det också vara en bra idé att kolla hur den fungerar i en ovan miljö.

Tyvärr händer det då och då att det uppkommer misstankar om att hästen har medicinerats innan provridning eller besiktning. Det kan handla till exempel handla om lugnande eller smärtstillande medel. I vissa länder blir det därför mer och mer vanligt att man tar ett blodprov för att kunna kolla detta. För att det ska hålla vid en tvist är det viktigt hur provet tas och hanteras, så att alla misstankar om kontamination kan uteslutas.

I Sverige är det så vitt jag vet ganska få prov som tas, till stor del beroende på kostanden för analysen, som går på flera tusen kronor. Utomlands finns ett system med säker lagring av proven i sex månader, vilket bara kostar några hundra, och sedan beställer man analys någon gång under denna tid, om det dykt upp frågetecken kring hästen under den första tiden efter köpet. Analysen är förstås lik dyr ändå, men genom att man bara analyserar vid behov och inte direkt, så ökar möjligheten att ta prov. En bra tanke, tycker jag.

Ja, det är inte lätt att köpa häst, och inte att sälja heller. Garantier kan man inte få, för även oväntade saker kan hända. Men en bra början är att köpa av någon som du har förtroende för (och komplettera gärna med en googling) och sedan vara med vid besiktningen och ställa de frågor som du har. Till slut är det ditt beslut som köpare, och också ditt ansvar att ta hand om hästen så att den kan bli det du hoppades.

 
0 kommentarer

Priset kan diskuteras...


"Priset kan diskuteras med rätt köpare" kan man läsa i hästannonser då och då. 
 
Jag kan inte låta bli att undra vad de egentligen menar. Alltså, om jag inte är rätt köpare - får jag då köpa hästen till det pris som står? Jag för min del skulle undvika så långt jag kan att sälja till fel köpare, oavsett pris. Jag vill ju att det ska bli bra för både köparen och hästen. Och hur känns det i så fall att köpa en häst och känna sig som fel köpare?
 
Eller betyder det att priset är fel? Och om jag bedöms vara rätt, då diskuterar vi priset. Självklart är rätt pris en sak som avgörs mellan säljare och köpare. Om de inte har samma uppfattning om vad som är rätt pris så blir de inget av, eller ja, inte om säljarens pris är högre än vad köparen tycker är rimligt. De kanske bara menar att det finns prutmån, kanske. Men jag tycker ändå att det är ett konstigt sätt att säga det. 
 
För min del är det nog snarare så att priset väldigt sällan kan diskuteras. Eller i vart fall inte ändras. Jag försöker sätta det pris som jag tycker är rätt. Och så vänta på den köpare som också tycker det OCH som jag tror är rätt köpare. För det mesta går det bra. 
 
0 kommentarer

2017 - Redan sista dagen!

2017 är snart slut, och som många andra tänker jag tillbaka och summerar. Ett år av glädje och sorg, med- och motgång. Man kan välja att se glaset som halvfullt eller halvtomt, och jag ser oftast möjligheterna, och sparar de fina minnena. Som alltid finns det många fina saker att ta med sig, och också saker att lära sig av.
Rone Kry
Men visst hade vi en tung start på 2017. Bara några dagar in på det nya året drabbades Rone av tarmvred och jag fick avliva honom, bara drygt ett halvår gammal och snart på väg till sin nya ägare. Ja, det var verkligen både sorgligt och inte alls vad vi hade tänkt.
 
Några månader senare kastade Finja ett stoföl ungefär två månader för beräknad fölning. Ett efterlängtat stoföl, som vi aldrig fick lära känna. Det visade sig senare att det inte blev något föl alls efter Brynje i år, då Muska och Porla aldrig blev dräktiga, och Hellvi som vi hoppats på hade tappat sin dräktighet lite i smyg. Så extra tråkigt att det inte blev en fin dotter efter Brynje och Finja.
Furubäcks Io
Det tredje dödsfallet kom i slutet av året, då Furubäcks Io blev utdömd på grund av en gammal skada i kotleden, och han slaktades i november. Io flyttade till oss vid påsk, och trots den korta tid som vi fick tillsammans så hann vi verkligen bli förtjusta i hans härliga utstrålning och rörelser. Vi hoppas att han ska få tre fina föl 2018, varav två hos oss, och vi har stora förhoppningar på alla tre.
Rena
Men fler hästar har kommit och gått under året - ett år då det verkligen varit dynamiskt i flocken. Rena flyttade till oss i mars, och var precis den trygga läromästare för Unni som vi hoppades på. En stor och charmig personlighet, som i slutet av året fick flytta vidare till en ny liten ryttare som behövde kloka och fina Rena. Att Unni ville börja rida igen är ett av årets stora glädjeämnen, och det har varit fantastiskt att följa hennes utveckling, som minst sagt gått i raketfart. I augusti kom låneponnyn Denver, och med honom har hon redan varit ute på flera pay and jump och hoppträningar. Också Denver är en fin läromästare, så det är fint att vi får låna honom.
Denver
 
Hejde Kry
En tillfällig gäst var Hejde, som kom hit för vidareutbildning under sommaren. Han är en häst som gjorde oss glad varje dag med sin positiva inställning till allt, och det gläder oss mycket att han under hösten har fortsatt att utvecklas hemma och verkar fungera precis så bra som vi hoppades.
New Discovery (SWB)
Nye gjorde treårstest i maj, och vägen fram till det med inridning och träning var en kul och bra erfarenhet för Ella och mig. Mysigare varmblod är svårt att tänka sig, men vi kom ändå till beslut om att sälja på hösten, och jag tror att även han har hittat ett jättebra hem. Det ska bli spännande att följa hans utveckling som dressyrhäst under de kommande åren.
Aska Kry
Det har varit ovanligt tunt med tävling och utställning i år. Bortsett från några träningstävlingar samt Nyes treårstest så är det egentligen bara Askas visning på premiering som är värd att nämna. Hon gjorde det ännu en gång med bravur och fick finfina 42 poäng igen. Nu håller vi tummarna för ett bra resultat som treåring, så att Muska blir klar för superelit. Och Ella fick en fin avslutning på året som handler, då hon fick visa fina AnnaBelle på Årets kallblod på Friends, efter att ha hoppat in och visat AnnaBelles mamma Hjorthöjs Luna på riksutställningen. Det blev ett fint minne!
 
I slutet av året så kom en gammal bekant och kär häst hem igen, då vi köpte tillbaka Desolett igen. Det känns väldigt bra, och jag är så glad att hon är här igen. Jag tror att hon också är nöjd med det. Så med vår lilla flock, som nu består av fem hästar (varav en lånad), och där två ston är dräktiga ser vi fram emot 2018 och hoppas att det ska bjuda på färre avsked och många roliga stunder med hästarna. Gott nytt år!
 
En gammal bild på Ella och Desolett på framridning till tävling. 
 
0 kommentarer