stuterikry.blogg.se

Jag har tyckt att jag inget vet om svenska varmblodshästar, eller i alla fall rätt lite. När det dök upp en massa gamla avelshingstar i mitt flöde och jag insåg att jag kände igen många av dem, och dessutom visste en hel del om dem, så började jag fundera. Min goda vän Anna och jag följde bruksproven på Flyinge under flera år, och tydligen satte sig en hel del av den kunskapen, utan att jag tänkt så mycket på det.

 

Ett tag körde vi till och med frågesport med varandra om gamla hingstar. Är man avelsnörd så är man...

 

Men sedan slog det mig att det började mycket tidigare än så. Det började nog med Kickan e. Niger. Kickan var min farbror Hans häst. Hon gjorde allt arbete som förekom i hans lantbruk, även om hon kanske inte var någon "riktig" arbetshäst.

 

Hon var väl ingen riktig varmblodhäst heller. Hennes mamma vet jag inget om, men troligen var hon av en tyngre typ än varmblodshingsten Niger, som blev far till dottern Kickan. Jag vet inte exakt när Kickan var född, men det stod säkert också på hennes namntavla, som jag minns hängde över hennes plats. Och där det stod att hon var e. Niger. Flyingehingsten. Det var fint.

 

Min far berättade att han och hans bror Gunnar varit på auktion i Vemmentorp och ropat in det då ettåriga ungstoet. Han tror att måste ha varit för ungefär 70 år sedan, så säg att hon var född 1946 eller däromkring. Niger levde 1935 till 1955, så det kan ju stämma.

 

När jag träffade Kickan var hon redan över 20 år, gammal och klok. Snäll och väldigt stor - det är ungefär det jag minns. Väldigt stor  - det är förstås med barnets ögon. Hon var nog ganska vanlig, men speciell för mig.

 

Jag hälsade gärna på hos henne och min farbror Hans, som bodde drygt en kilometer från oss. Han lät mig ibland rida på henne, eller rättare ledas omkring på henne. Jag var livrädd att han skulle släppa. Han kunde skoja om det, men gjorde det aldrig. Nu inser jag att Kickan nog inte hade sprungit iväg med mig, men då var jag inte säker.

 

Min farbror gick bort redan 1973, då jag var sex. Så det är länge sedan både han och Kickan lämnade livet. Mina minnen är bara rudimentära, men det där med "Kickan e. Niger" det glömmer jag inte, och kanske var det där grunden för mitt intresse för härstamning och avel lades.