Rost och röta...
... eller i varje fall rost. När vi tömde ligghallen i somras kunde vi konstatera att de galvade kanterna hade rostat rejält längst ner. Och på en del ställen upp en bit längs stolpar också. Det var där bädden legat, värre på en del ställen, nästan bra på andra. Men totalt sett kändes det inte bra.
Brädorna, som vi målade i många lager innan de sattes upp, såg ut att ha klarat sig bra. Men det kändes inte bra med så kraftiga rostangrepp på järnet efter bara fyra år, så jag kontaktade firman som sålt för att fråga om råd.
De sa direkt att det var säkert inget fel på galvningen. Det var krypströmmar som var problemet, och jag hade väl inte jordat bottenplattan. Jo.... för det måste man... Men vi gav oss ut och mätte efter anvisningar och konstens alla regler. Inga krypströmmar här inte.
Så ny kontakt. Jag ville veta vad jag kunde göra. Att en bädd med torv, halm och så en del urin, fukt och lite gödsel (även om jag mockar bort högar så finns det nog några kvar) är tuff för metallen det förstod jag utan djupare kemiska och fysikaliska funderingar. De funderade på vad det var som kunde vara det svåra kemiska ämnet. Tja, mindre intressant i mitt läge just nu. Såklart att det finns saker i en permanentbädd som blir tuff för metallen. Det vet väl de som säljer stallinredning?
Jag började på eget bevåg borsta rost och sedan grundmåla med rostskydd, och efter några lager målade jag med rostskyddsfärg också. Jag kunde ju inte komma åt undersidan, som kanske var värst, men det kändes ändå bättre. Till slut fick jag plastskivor att sätta på väggen längst ner. Det var firman som erbjöd dem. Vi valde att limma dit dem för att få hyggligt tätt ner mot underkant, där urin och vatten annars rinner in under väggen. Jag tror inte att det har fullgod effekt, men nu får det vara bra för just nu. Vi har strött och öppnat för hästarna.
Med facit i hand önskar jag att jag hade fått rådet att bygga en betingsockel på några decimeter. Då hade väggen kommit upp från bädden. Jag hade på köpet fått lite bättre takhöjd (som är OK, men när bädden bygger på hade lite till varit fint att ha). Jag har förmedlat dessa tankar, och jag vet inte om de tas vidare till nya kunder. Tyvärr kändes det länge som att de bara ville svara att galvningen var tillräcklig.
Det tycker jag att facit visade att den inte var, inte just här. Men nu hoppas jag att vi har i varje fall stoppat processen lite, så att vi kan ha glädje av vår annars så fina ligghall länge än! Och är det någon som har goda råd att ge i det läge som jag är så får ni gärna höra av er.
Jag frågade pappa som visserligen är ringrostig men har många års erfarenhet av att tänka på och undervisa om lantbruksbyggnader. Han sa ungefär som du gjort. Stålborste och rostskydd var sommar när det är tomt. Utöver vanlig rostskyddsfärg så finns det något som heter kallasfalt som är särskilt för järn och plåt under jord.