stuterikry.blogg.se

När Per Michanek föreläste om utedrift för tävlingshästar på årets veterinärkongress, passade han på att påminna om att det är så lätt att söka fel och faror med utedrift och så lätt att glömma riskerna med att ha hästen inne. De riskerna är vi ju vana vid...

 

Det var inte första gången han berättade om sina högpresterande fullblod, och i vilken miljö som de hålls. En hel del av hans hästar kommer från en annan miljö, där de under en stor del av dagen har stått stilla i box. Per konstaterade att hovarna påverkas tydligt av detta, såväl hovform som sultjocklek blir sämre, och han hade upplevt att flera av hans hästar blev ömfotade i början av tiden hos honom, trots samma typ av skoning. Det tar upp till två år att bygga upp en bra hovform och en tjockare sula.

 

Bakgrunden till detta är förstås att hästen rör sig på ett annat sätt. En frilevande häst förflyttar sig minst 15 km varje dygn, och får på så sätt en naturlig grundkondition. Den får helt enkelt egenträning, och det dessutom varierat på ett bra sätt. För att det ska fungera i praktiken krävs en tillräckligt stor hage (hästen går helt enkelt inte runt runt i en liten hage - det blir trist) och att det inte bara är grus, utan också gräs på del av ytan. Födosök är en viktig motiverande faktor.

Vid sidan av problem med ben och hovar så är luftvägsproblem en av de största orsakerna till ohälsa hos hästar. 80% av den tyska hästpopulationen har nedsatt andningsfunktion på grund av dålig luft, hävdade Per. I stallmiljö samlas partiklar i luften och ett vanligt värde är 100-2000 respiratoriska partiklar per liter luft, varav en betydande del är levande bakterier. Ute i friska luften finns mindre än 0,5 partiklar per liter.

 

I grava fall ger detta hosta, ansträngd andning mm. Men även i lindrig grad spelar en påverkan på andningsvägarna roll, för varken gasutbyte i lungorna eller lungvolym går att träna upp. Man behöver vara rädd om det som hästen är utrustad med, helt enkelt. Hästens andningsfrekvens kan heller inte vara högre än ett andetag per galoppsprång under arbete, så den kan inte kompensera genom att andas ännu snabbare än så. För hästar som arbetar i höga tempon blir detta därför lätt en faktor som begränsar prestationen.

 

Att hålla hästar i lösdrift sänker också risken för kolik. Så för flera allvarliga sjukdomar är lösdrift positivt, men ändå brukar Per få frågor om skaderisker. Hans kommentar om detta var att man ska minnas att många hästar skadas på stall också. När de fastnar i galler, med mun eller hov, när de rullar fast i sin box och liknande. Dessutom tar det mindre tid att sköta hästar i lösdrift.

 

För egen del får jag ofta höra att det går väl bra med lösdrift för fjordingar och en annan ponny. Det gör det ju, men jag har så många exempel på andra hästar också. Med rätt förutsättningar kan de allra flesta hästar hållas i lösdrift. Men självklart behöver det finnas tillräckliga ytor och en väl sammansatt flock. Jag tar med mig bilden på näthinnan på Pers engelska fullblod i snön, och hur nöjda de såg ut. Jag hoppas fler ska få uppleva det, och att fler hästar ska få uppleva fördelarna med en sund hästhållning.