stuterikry.blogg.se

När jag började med hästar var mycket annorlunda mot nu. Små och stora saker har ändrats. Vi hade vojlockar, men aldrig schabrak. Schabrak var något för medeltida riddare eller något i den stilen, trodde jag. Nu har jag kassar med schabrak i sadelkammaren. Ändå tycker alltid någon att det vore bra med ett eller två till. Men sällan en ny vojlock. 

 

Belly band hade jag aldrig hört talas om. Och något sådant har jag faktiskt inte nu heller. Fast jag har en klippmaskin. Men klipper bara så mycket som (lite som ska det kanske stå) jag tror verkligen behövs. 

 

Jag tror nämligen att hästarnas päls är en bra konstruktion som skyddar dem på många sätt. Mot regn och snö, ja och kyla förstås. Men också mot skavsår och mycket annat elände. Jag har skrivit om det förr, och förvånats att så många klipper så mycket. Klipper så mycket att de till och med tycker sig behöva ha täcke när de rider. Och i stallet. 

 

Jag har sett hur flitigt bruk av täcken kan orsaka olika hudproblem som infektioner. För att inte tala om skav. Skav av täcken som sitter illa, eller skador av täcken som glider på sned eller fastnar. Skav av sadel, sadelgjord och skänkeln kan det också bli när pälsen klipps bort. Så nu har många hästar en liten oklippt fläck under sadeln, och så en där skänkeln ligger. 

 

Eller så köper man ett belly band, och ett bogskydd, och ett täcke till. Man blir irriterad på hästen som visar att den inte tycker om sitt fina täcke. Söker lösningar på skavsår, trasiga täcken och en häst som inte är glad när den inte längre får gå med kompisar som biter sönder det dyra täcket. Man försöker åtgärda symtom istället för att fråga sig om man kan lösa det hela med att klippa mindre, eller inte alls. 

 

Visst kan det vara bra att klippa en del, så att en lurvig häst orkar jobba på. Oftast räcker det att klippa del av hals och bog för att uppnå detta. Då behöver man oftast inga täcken alls, och kanske inget bellyband eller bogskydd heller. Men en och annan vojlock kan väl få plats i sadelkammaren ändå ;-)