stuterikry.blogg.se

Nu är hon här. Furubäcks Ios allra sista föl. Och Muskas sista också. Muska är en fantastisk mamma, men det här får bli hennes sista föl ändå. Slutet på dräktigheten har varit tung för henne. 

 

Hon fölade natten till torsdag runt halv två. Allt gick så bra som man alltid hoppas. Vi såg på kvällen att hon droppade lite mjölk. Lite senare gick hon en bit från Finja. Stod ensam och väntade. Men nästa gång jag kom gick hon inne i skogen och betade. Försökte se ut som vanligt.

Men när jag kom vid kvart i två så hade hon fölat. Finja höll vakt en liten bit ifrån, och Muska låg med sin nyfödda i gräset. Strax reste de sig, först fölet och sedan Muska. Då hade jag redan sett att det var ett långbent och ganska mörkt stoföl. Så fin! Hon blir nog inte grå, men hon ser ut att bli ett fint föl.

Under dagen blev det sedan en hel del turer till hagen. På morgonen lunchen och flera gånger under kvällen. Jag får klia och mysa lite, och det är en pigg och nyfiken unge. Ina skulle också vilja hälsa. Men det får hon inte, inte än. Så jag får klia lite extra på henne också. Så glad jag är - två fina stoföl!
Ina får också vara med på en bild idag:

För Ios del blev det alltså tre stoföl den sista säsongen. Tyvärr hade Opals dotter, som föddes först, inte någon sugreflex, och hon kom aldrig igen och lever inte. Men jag har glädjen att ha två ljuvliga föl i hagen. Det kommer mer om dem - snart!