Fina kusiner
Brimi och Fägre är kusiner, och de leker mycket med varandra. Tur det, för jag tror att det är en viktig del i att Fägre är så snäll och lätthanterlig. Och sedan är han förstås en i grunden snäll häst också. Ännu sötare blir han med lite snö på nosen... Han rotar gärna omkring ensam långt bort i hagen, obekymrad om de andra. Men kommer gärna och pratar lite.
Och om jag går och kollar vad Fägre gör - ja, då kommer Brimi förstås snart. Luggen for illa av kardborrarna. Klippt har jag inte. Den är ojämn, men den kommer växa igen, och den har sin charm så här.
De vuxna stona stannade vid fodret medan unghästarna roade sig i snön. De håller koll med en blick, och sedan tuggar de vidare. Alla verkar nöjda.
