Ett ovanligt boende

Ingemar och jag har ju bland annat övernattat på Kongsvingers fästning - stämningsfullt och fantastiskt.

På vår resa i Portugal fick vi tillfälle att sova några nätter på ett annat unikt boende, med en lång historia.

Efter tips av min vän Anna, som bor i Porto sedan många år, bokade vi in oss på Casa da Cisterna, som ligger högst uppe på toppen i Castelo Rodrigo.

I den gamla fästningen har de skapat ett unikt hotell med rum såväl i friliggande små stenhus som i den större byggnad där restaurangen och loungen finns.

Vi såg murarna på långt håll, och de avtecknade sig mot himlen på ett imponerande sätt. Väl framme kändes det mest som en saga.

Det rum som vi bokat hade kamin och ett rymligt allrum. I badrummet fanns ett stiligt badkar - som vi förstås måste prova. Och sedan sov vi gott på sovloftet.

Utsikten var magisk och även här uppe blommade mandelträden för fullt. Vackrare blir det inte!

Vi bokade middag varje kväll, och eftersom det inte var högsäsong kunde vi avnjuta den ensamma, bara vi två, med prima service. Både mat och vin smakade utmärkt.

Ana och Antonio, som äger stället, är biologer. Ana arbetar med hotellet medan Antonio är engagerad i olika projekt kring djur och natur. Han tog sig enormt mycket tid att visa och berätta om detta, och flera sådana upplevelser har jag ju redan delat i bloggen.







































































Det är en mycket speciell plats och Ana och António är också fantastiska värdar, särskilt för den som är intresserad av djur och natur. Tänk att ni var de enda där också.
Det rummet är Noitibó, tror jag. Alla rummen har namn efter fåglar. Noitibó är nattskärra på svenska, och det portugisiska namnet betyder nog ungefär det samma (noite är natt).
Fick ni tillfälle att höra om platsens historia? Det är gott om befästningar i närheten av gränsen: en gång i tiden var Spanien (eller Castilla y Léon som är provinsen på andra sidan gränsen, för flera hundra år sedan fanns inte kungariket Spanien som sådant) ett hot. Just från Castelo Rodrigo måste man ju ha kunnat se trupperna komma på mils avstånd - eller kanske var det mer skog då. Vet inte, detta var sådant jag funderade över när jag stod och tittade ut genom fönstren i lobbyn!